Märkning av matvaror med hög salthalt
Skriftlig fråga 2019/20:1690 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-06-26
- Överlämnad
- 2020-06-29
- Anmäld
- 2020-06-30
- Svarsdatum
- 2020-07-13
- Besvarad
- 2020-07-13
- Sista svarsdatum
- 2020-07-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
De flesta av oss tror att vi får i oss en normal mängd salt. Livsmedelverket rekommenderar ett och ett halvt gram salt per dag. Men vi får i oss större mängder än så, och det är inte det salt vi själv använder när vi lagar mat eller saltar på maten som är den stora boven. Det är det dolda saltet som utgör den största mängden av vårt intag, till exempel den saltmängd som finns i ost, bröd och skinka.
Salt reglerar bland annat ämnesomsättningen i kroppen, och i måttliga mängder hjälper det oss hålla ett normalt blodtryck. Salt reglerar också kroppens syra-basbalans. Men för mycket salt kan öka risken för högt blocktryck, vilket är av de ledande riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom i dag. Varje år drabbas ca 50 000 svenskar av hjärtinfarkter eller stroke, och en fjärdedel av den vuxna befolkningen har högt blodtryck. Stora mängder salt kan också orsaka skador på bland annat njurarna, ge migränanfall, orsaka ödem och öka risken för magsäckscancer.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:
Avser statssrådet och regeringen att arbeta för en tydligare märkning av varor med hög salthalt?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1690 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2019/20:1690 av Sara Gille (SD)
Märkning av matvaror med hög salthalt
Sara Gille (SD) har frågat mig om jag och regeringen avser att arbeta för en tydligare märkning av varor med hög salthalt.
Jag är väl medveten om problemen med den höga saltkonsumtionen i Sverige. Vi svenskar äter ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas av Livsmedelsverket.
Reducerad saltkonsumtion är en fråga som står högt på dagordningen i EU, WHO och i många länder. I Sverige har regeringen valt att arbeta med denna fråga genom Livsmedelsverket, som är ansvarig myndighet på nutritionsområdet. Målet är att den svenska befolkningens saltintag ska halveras från nuvarande 10–12 g till rekommenderade 5–6 g per dag. Myndigheten baserar arbetet för ett lägre saltintag på de nordiska näringsrekommendationerna (mål om 6 g) som har en tung vetenskaplig grund.
Det är ett långsiktigt arbete att minska saltmängderna i kosten eftersom de är så nära relaterade till vår smak. Smaksinnet har vant sig vid en viss salthalt och det tar tid för smaksinnet att ställa om sig. Därför är det också angeläget att det är många aktörer som agerar samtidigt i riktning mot minskade saltmängder i vår kost. Livsmedelsproducenter, restauranger, handel, konsumentorganisationer och myndigheter kan alla dra sitt strå till stacken.
För att vi ska nå målet om ett halverat saltintag hos befolkningen bedömer regeringen att det behövs flera insatser för att förbättra informationsspridningen och ge råd när det gäller konsumtionen av salt, samt att påverka livsmedelsbranschen att sänka saltinnehållet i livsmedelsprodukter.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna ska livsmedelsförpackningar vara märkta med ett antal obligatoriska uppgifter, t.ex. hur mycket salt ett livsmedel innehåller, för att hjälpa konsumenten till ett medvetet och säkert val. Förordningen möjliggör också att man kan presentera livsmedlets näringsinnehåll på ett mer lättförståeligt sätt.
I Sverige har vi sedan 1989 nyckelhålsmärkningen vars syfte är att underlätta för konsumenter att göra hälsosamma val. Nyckelhålet visar på de bästa alternativen, med de nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt, i varje produktgrupp som omfattas av märkningen. Det står för mindre eller nyttigare fett, mindre socker och salt samt mer kostfiber och fullkorn. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol och inom ramen för livsmedelsstrategin har myndigheten i uppdrag att vidareutveckla konceptet Nyckelhålet.
Nyckelhålet är också ett sätt att uppmuntra branschen att utveckla hälsosammare alternativ. De stora distributions- och handelskedjorna kan ställa krav på leverantörerna vad gäller deras engagemang i arbetet samt kräva nyckelhålsmärkning på enskilda produkter.
Utöver arbetet med nyckelhålsmärkningen har Livsmedelsverket i uppdrag att praktiskt och konkret stödja personalen inom hälso- och sjukvården i det rådgivande arbetet för bra matvanor. I begreppet bra matvanor ingår en hälsosam nivå på saltintaget.
Stockholm den 13 juli 2020
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.