marknadsföring av kött
Skriftlig fråga 1997/98:478 av Lindvall, Gudrun (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-02-20
- Anmäld
- 1998-03-02
- Besvarad
- 1998-03-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
För att komma till rätta med EU:s stora köttberg har kommissionen lagt fram ett förslag om åtgärder för att främja köttkonsumtionen (dokument 7116/97, 11815/97, 12280/97). Detta skall dels göras inom EU, men kommissionen blickar även mot omvärlden och föreslår att EU skall stödja producenternas marknadsföring i tredje land. EU:s medfinansiering föreslås vara hela 80 %. Det kan tyckas vara en marknadsekonomisk paradox att näringsidkarna på detta sätt får sina kostnader kraftigt reducerade via skattemedel, samtidigt som de kan öka sin försäljning och därmed sina intäkter och en given svensk ståndpunkt torde vara att det inte är EU:s sak att avgöra vilka produkter konsumenterna skall välja och att marknadsföring skall bekostas av näringen själv. Trots detta väljer jordbruksministern att lägga sig platt i ministerrådet, med hänvisning till att Sverige röstade för åtgärdspaketet angående BSE i oktober 1996. Min fråga till ministern är därför:
På vilka grunder avser ministern agera för att stödja förslaget om att EU skall bekosta marknadsföring av kött i tredje land?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:478 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
Gudrun Lindvall har frågat mig om på vilka grunder jag avser att agera för att stödja förslaget om att EU skall bekosta marknadsföring av kött i tredje land.
Sedan år 1992 har inom marknadsordningen för nötkött avsatts medel för marknadsföring av nötkött på EU-marknaden. För åren 1997 och 1998 har extra medel för marknadsföring avsatts på EU-nivå i syfte att motverka minskningen av nötköttskonsumtionen i samband med BSE-krisen år 1996.
Kommissionen presenterade år 1997 ett förslag med tre ändringar i de nuvarande reglerna för marknadsföringsstöd. Förordningen skall enligt förslaget baseras på såväl artikel 129a som artikel 43 jämfört med enbart artikel 43 i dag. Detta innebär att Europaparlamentet får medbeslutanderätt. Förslaget innebär också att ett stöd för information om det nya märkningssystemet för nötkött införs liksom stöd för marknadsföring av nötkött på tredjelandsmarknader.
Min grundinställning är att marknadsföring av nötkött och andra produkter är branschens egen angelägenhet. Konsumenterna skall själva få avgöra vilka varor de vill konsumera. Från svensk sida har också under hela medlemstiden framförts en kritisk syn på att använda medel ur EU:s budget för att främja ökad konsumtion.
Sverige accepterade år 1996 motvilligt ökade medel för marknadsföring som en liten del i ett stort paket för att lösa de akuta överskottsproblem som uppstod under BSE-krisen.
Nu föreligger kommissionens förslag i enlighet med vad jag redovisat. Ordförandeskapet har i ett kompromissförslag föreslagit att kommissionen skall se över stödets omfattning, dvs. om även kött från mjölkrasdjur bör omfattas. Om kommissionens förslag eller kompromissförslaget inte får gehör fortsätter allt som tidigare, dvs. stöd ges enbart för marknadsföring av kött inom EU. Går däremot något av ändringsförslagen igenom blir det möjligt att bevilja stöd för information om köttmärkningssystemet. Den delen av förslaget tycker jag är positiv eftersom den gynnar konsumenterna. Vi är naturligtvis mycket kritiska till stödet för marknadsföring av nötkött i tredjeland men förslaget innebär trots det en förbättring jämfört med det nuvarande systemet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.