Märkesåret och Åland

Skriftlig fråga 2008/09:333 av Pärssinen, Raimo (s)

den 2 december

Fråga

2008/09:333 Märkesåret och Åland

av Raimo Pärssinen (s)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

Den 15 januari 2009 inleds firandet av märkesåret 1809. Relationen mellan Sverige och Finland lyfts fram. Frågan är dock i vilken utsträckning det självstyrande Åland kommer att uppmärksammas. Åland är svenskspråkigt och avståndet mellan Åland och det svenska fastlandet är mindre än till det finländska, men landet kom ändå, genom en serie historiska händelser, att tillhöra Finland. Redan på medeltiden fördes Åland till Åbo stift och på 1600-talet till Åbo och Björneborgs län. I freden i Fredrikshamn 1809 föreslog svenskarna att Åland skulle kvarstå i Sverige, men Ryssland drev igenom sitt motsatta förslag, med hänvisning till ovanstående faktum men givetvis främst av militära skäl. Åland blev en del av Finland vid den finska självständighetsförklaringen 1917. Samtidigt började befolkningen på Åland att eftersträva en återförening med Sverige, bland annat undertecknade över 90 procent av Ålands vuxna befolkning en petition om utträde ur Finland. Finland erbjöd öarna en autonom status inom republiken. Ärendet fördes till Nationernas förbund som 1921 beslöt att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland fick garantera ålänningarna rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon. Åland är i dag ett självstyrt landskap inom Finland. Dess styrelse regleras av självstyrelselagen. Ålands landshövding representerar Finlands regering i landskapet. Det åländska parlamentet, Ålands lagting, har lagstiftningsbehörighet inom många områden medan finsk lag gäller inom andra. Ett särskilt Ålandsprotokoll reglerar Ålands ställning inom EU.

Hur avser statsministern att uppmärksamma Ålands unika situation och självstyre under märkesåret?