mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2000/01:282 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-23
- Anmäld
- 2000-11-28
- Besvarad
- 2000-12-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:282
av Margareta Cederfelt (m) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter50 år har passerat sedan Kina invaderade Tibet. Under den tid som passerat har Kina gjort sig skyldigt till svåra brott mot de mänskliga rättigheterna. Kinas brott har intensifierats under senare år och situationen i Tibet påminner om tiden under kulturrevolutionen. Kina förbjuder tibetanerna att ha Buddhabilder och statyer i sina hem liksom bilder av Dalai lama.
Under 2001 är Sverige ordförande för EU och har möjlighet att påverka EU:s dagordning och driva frågor för EU:s räkning.
Kommer utrikesministern att arbeta för att EU omprövar sin policy avseende den s.k. kritiska dialogen i syfte att uppnå förbättringar av situationen i Tibet så att de mänskliga rättigheterna respekteras av Kina?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:282 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på fråga 2000/01:282 om mänskliga rättigheter
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Cederfelt har frågat mig om Sverige under ordförandeskapet i EU ska verka för att EU omprövar sin hittillsvarande policy vad gäller dialogen med Kina om mänskliga rättigheter.
Margareta Cederfelt tar i sin fråga upp den mycket svåra situationen för den tibetanska befolkningen och de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Tibet. Situationen i Tibet är mycket allvarlig. Från kinesisk sida bedrivs kampanjer som syftar till att ytterligare begränsa religionsfriheten och yttrandefriheten i Tibet. Behandlingen av oliktänkande och medlemmar i falungong visar att det inte skett någon förbättring på detta område i Kina. Detta är saker som EU-länderna självklart är starkt kritiska till och som vi framför våra synpunkter på, både bilateralt och inom den dialog som EU för med Kina.
EU bedriver sedan flera år en bred MR-dialog med Kinas regering. I dialogen verkar vi på olika sätt för att Kina ska ansluta sig till det internationella normsystemet och samarbeta med de olika rapportörer och arbetsgrupper som finns t.ex. inom FN. Ett aktuellt exempel är ansträngningarna att försöka påskynda Kinas ratificering av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. En ratificering av denna konvention skulle också innebära ett ökat skydd för den tibetanska befolkningens rättigheter.
Ett viktigt steg i relationerna mellan Kina och FN togs den 20 november i år, då Kina och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter undertecknade en överenskommelse om FN-utbildning och samarbete för mänskliga rättigheter i Kina. Inom dialogens ram hålls dessutom expertseminarier och tekniskt bistånd lämnas, som syftar till att öka kunskapen om tillämpningen av internationella konventioner i det kinesiska rättsväsendet och i samhället.
Samtidigt måste vi konstatera att dialogen ännu inte har lett till de resultat som vi har önskat. Det är därför viktigt att EU fortlöpande utvärderar resultaten, för att bedöma det meningsfulla i en fortsatt dialog. Under Sveriges ordförandeskap i EU kommer vi att verka för konkreta resultat av dialogen. Jag har i dag tillfälle att ta upp frågan med Kinas förste vice utrikesminister med ansvar för MR- och FN-frågor.
Det övergripande målet för EU:s gemensamma ansträngningar i dialogen med Kina är att åstadkomma resultat som på kort och lång sikt kan komma befolkningen i Tibet och i hela Kina till godo.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.