Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 1999/2000:45 av Stafilidis, Tasso (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-10-08
Anmäld
1999-10-12
Besvarad
1999-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 oktober

Fråga 1999/2000:45

 av Tasso Stafilidis (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter

Österrike har 1998 lagt fram ett förslag i EU om ytterligare skärpningar av EU:s invandrings- och asylpolitik. Förslaget innebär att EU skulle lämna principen om de mänskliga rättigheterna som grund för asyl. EU:s flyktingpolitik är inte human. Österrikes förslag skulle innebära ännu ett steg bort från respekten för människors liv och värde. I dagarna har vi nåtts av rapporten att Österrike beviljat Izatt Ibrahem visum för sjukhusvård i Wien. Izatt Ibrahem är inte en flykting undan en totalitär regim. Han företräder själv en sådan regim. Ibrahem är irakisk regeringsledamot, vice president, en av Saddam Husseins närmaste medarbetare. Izatt Ibrahem är bl.a. ansvarig för de många och grymma räderna mot kurder och araber i de norra och södra delarna av landet sedan 1991, då intifadan mot Saddam Hussein och dennes regim startade. Många av dem som fallit offer för den brutala regim han företräder väntar ännu förgäves på att få hjälp eller asyl i Europa. Folket får lida, medan de som sitter vid makten hjälper varandra oavsett hur blodiga händerna är. De tusentals flyktingarna undan regimen i Bagdad upplever Österrikes ställningstagande som ett hån mot människovärdet och mot arbetet för ett demokratiskt samhälle.

Jag vill fråga statsrådet:

Avser statsrådet vidtaga åtgärder för att Sverige i EU ska driva krav om att de mänskliga rättigheterna även ska omfatta de som väntar på att få hjälp eller asyl?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:45 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 20 oktober

Svar på fråga 1999/2000:45 om mänskliga rättigheter

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Tasso Stafilidis har frågat utrikesministern om regeringen avser vidtaga åtgärder för att Sverige i EU ska driva krav om att de mänskliga rättigheterna även ska omfatta de som väntar på att få hjälp eller asyl. I framställningen görs även syftningar till situationen i Irak. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det är väl känt att mänskliga rättigheter inte respekteras i Irak. Därför arbetar Sverige och EU för att förbättra situationen i landet. Som exempel kan nämnas de resolutioner som EU är förslagsställare till och som antagits av kommissionen för mänskliga rättigheter och av FN:s generalförsamling.

Den senaste resolutionen från kommissionen för mänskliga rättigheter fördömer de mycket allvarliga och systematiska kränkningarna av mänskliga rättigheter som den irakiska regeringen står bakom. Under årets kommission förlängdes mandatet för den specielle rapportören Max van der Stoel med ett år. Hans uppgift är att granska mänskliga rättighetssituationen i Irak. EU stöder rapportörens arbete och anser det vara viktigt att Irak samarbetar med van der Stoel. Dessvärre har han inte tillåtits resa in i landet.

Även inför höstens möten i FN:s generalförsamling kommer EU att lägga förslag på en resolution, som påpekar bristerna vad gäller de mänskliga rättigheterna i Irak.

Till grund för EU:s arbete med asylfrågor ligger givetvis respekten för de mänskliga rättigheterna. Jag vill framhålla att möjligheten att söka och erhålla asyl är en av hörnstenarna för EU:s asylpolitik och att denna på intet sätt är på väg att ändras. Det är en självklarhet att människor som flytt sitt hemland på grund av förföljelse, grundad på t.ex. politisk uppfattning, inte ska återsändas dit om de söker en fristad i ett EU-land.

Det finns ingenting vare sig i Amsterdamfördraget eller i den handlingsplan för upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som Europeiska rådet antog i Wien i december 1998 som indikerar att EU är på väg att begränsa denna möjlighet. Toppmötet i Tammerfors som avslutades den 16 oktober 1999 bekräftar detta genom starka formuleringar om att den fullständiga tillämpningen av Genèvekonventionen ska respekteras. När det sedan gäller frågan om en enskild person ska beviljas asyl måste det naturligtvis göras en bedömning av de skäl som framförts i just hans eller hennes fall.

Slutligen vill jag betona att de mänskliga rättigheterna naturligtvis också respekteras i det svenska systemet för mottagande av asylsökande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.