mänskliga rättigheter och PUL

Skriftlig fråga 2001/02:316 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-29
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 2001/02:316

av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta Lejon om mänskliga rättigheter och PUL

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för arbetet mot dödsstraff. FN har i sin resolution från 1971 och genom skyddsföreskrifter från 1984 ytterligare understrukit frågans vikt. Europarådet behandlar dödsstraffet i protokoll nr 6. För medlemskap i EU finns krav på avskaffande av dödsstraff. Riksdagens tvärpolitiska grupp för mänskliga rättigheter skriver regelbundet vädjandebrev, men dessa viktiga ställningstaganden harmoniserar inte med personuppgiftslagen (PUL). MR-gruppen i Riksdagen agerar mot dödsstraff och för utsatta parlamentariker t.ex. för parlamentarikern och samvetsfången Andrei Klimov och Safiya Yakubu Hussaini från Nigeria som har dömts till döden genom stening. MR-gruppen har påtalat för de länder där dödsstraffet förekommer i stor omfattning, det rör sig bl.a. om Kina, Saudiarabien och USA. MR-gruppen agerar även mot Berlize som planerar att verkställa den första avrättningen sedan 1985. MR-gruppens vädjandebrev är tillgängliga i pappersform men inte på internet. Inom nuvarande regelsystem kan inte MR-gruppen lägga ut dessa angelägna fall på en hemsida. PUL lägger hinder i vägen för MR-gruppens konkreta arbete för de mänskliga rättigheterna. PUL:s nuvarande utformning motverkar arbetet för prioriterade områden.

Min fråga är om minister Britta Lejon vidtagit åtgärder som undanröjer det hinder som PUL innebär i arbetet mot dödsstraff och för mänskliga rättigheter.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:316 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 5 december

Svar på fråga 2001/02:316 om mänskliga rättigheter och PUL

Statsrådet Britta Lejon

Carina Hägg har frågat mig om jag har vidtagit åtgärder som undanröjer det hinder som personuppgiftslagen (1998:204; PUL) innebär i arbetet mot dödsstraff och för mänskliga rättigheter.

Arbetet för mänskliga rättigheter är viktigt och något som regeringen prioriterar. En mänsklig rättighet är rätten till skydd för privatlivet, som fastslås i artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. PUL har till syfte att skydda denna rättighet genom att förhindra att människors personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Skyddet för integriteten får dock givetvis inte förhindra arbetet för andra fri- och rättigheter, såsom avskaffandet av dödsstraffet. Enligt min mening hindrar PUL inte heller MR-gruppens arbete på detta område.

PUL tillåter således behandling av personuppgifter som avslöjar politiska åsikter eller religiös eller filosofisk övertygelse bl.a. om behandlingen är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Vidare är det under vissa förutsättningar tillåtet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott och domar i brottmål. Det är inte helt klart att uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt utländsk lagstiftning, t.ex. politiska brott, omfattas av PUL. Enligt Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1998:3, 1§) får dock sådana uppgifter i vart fall behandlas av t.ex. människorättsorganisationer om behandlingen endast avser enstaka uppgift som är nödvändig för att rättsliga anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras i ett enskilt fall. Både känsliga personuppgifter och personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott får läggas ut på hemsidor på Internet bl.a. om det är nödvändigt för att vitala intressen för den registrerade ska kunna skyddas.

PUL lägger således inte hinder i vägen för behandling av personuppgifter för sådana viktiga intressen som MR-gruppen verkar för. Mot bakgrund härav finner jag inte skäl att ta initiativ till någon förändring av lagstiftningen i detta hänseende.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.