mänskliga rättigheter och Kina

Skriftlig fråga 2001/02:58 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-11
Anmäld
2001-10-16
Besvarad
2001-10-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 oktober

Fråga 2001/02:58

av Margareta Cederfelt (m) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter och Kina

Med jämna mellanrum återkommer rapporter om hur förtryck av åsikter och religion förekommer i Kina. Falungong är en av många förbjudna rörelser i Kina. Anhängare av falungong fängslas och torteras i strid med de mänskliga rättigheterna. Sedan rörelsen förbjöds av Kinas ledning har över 100 000 utövare olagligen fängslats och kvarhållits i häkte utan rättegång. Minst 20 000 personer har sänts till arbetsläger utan rättegång. 500 personer har dömts till långa fängelsestraff. Listan över förföljelser kan göras ännu längre.

Vilka åtgärder ämnar utrikesministern vidta för att den politiska regimen i Kina ska respektera de mänskliga rättigheterna och sluta fördöma falungong-anhängare.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:58 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 18 oktober

Svar på fråga 2001/02:58 om mänskliga rättigheter och Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att förmå den kinesiska regimen att respektera de mänskliga rättigheterna och upphöra med förföljelserna mot falungonganhängare.

Den kampanj som Kinas regering bedrivit mot falungong i över två år har lett till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Människor har frihetsberövats och misshandlats och ett stort antal dödsfall av fängslade medlemmar har rapporterats. Vi har uppmanat Kinas regering att upphöra med de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter riktade mot anhängare av falungong. Det har skett i direkta samtal och kontakter med den kinesiska regeringen, både bilateralt och inom EU:s dialog om mänskliga rättigheter, som ju Sverige ledde under ordförandeskapshalvåret, samt genom anföranden i bl.a. FN. De krav som EU framför i dialogen omfattar bl.a. krav på att Kina ska samarbeta med FN:s rapportörer, begränsa användningen av dödsstraffet och ta bort begränsningarna av medborgarnas rätt att utöva sin religion och trostillhörighet.

Förutom dialogen med Kina bedriver Sverige bilateralt, inom EU:s ram och genom FN ett långsiktigt samarbete för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina. Detta sker bl.a. genom ett utbyte som syftar till att förbättra förutsättningarna för efterlevnad av de internationella konventioner på området mänskliga rättigheter som Kina ratificerat. Kina ratificerade i år konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och Sverige verkar nu inom EU och det internationella samfundet för att Kina också ska ratificera konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.