mänskliga rättigheter och EU
Skriftlig fråga 1998/99:190 av Lager, Per (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-14
- Anmäld
- 1998-12-21
- Besvarad
- 1998-12-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
EU:s förbindelser med tredje land och regionala organisationer ökar och får allt fastare former. Alltfler överenskommelser ingås vilkas syfte är att ange ramarna för en politisk dialog och främja samarbetet gällande t.ex. handel, ekonomiska och finansiella frågor och utbyte på de kulturella, sociala och tekniska områdena. I EU:s förbindelser med tredje land bör de mänskliga rättigheterna inta en framträdande plats. Stärkande av och skyddet för de mänskliga rättigheterna bör ses som en viktig konfliktförebyggande och fredsbevarande insats.
För att understryka vikten av mänskliga rättigheter beslutade rådet i maj 1995 att samtliga avtal som ingås mellan EU och tredje land skall innehålla s.k. MR-klausuler. Variationer förekommer tyvärr vad gäller innehållet i avtalstexterna, i vissa fall förekommer t.ex. inte sanktionsinstrument för de fall avtalslandet bryter mot de mänskliga rättigheterna. Min fråga till utrikesministern är:
Avser regeringen verka för att EU i sina avtal med tredje land skriver in verkningsfulla bestämmelser om mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:190 besvarad av Utrikesminister Anna Lindh
- Utrikesminister Anna Lindh
den 21 december
Per Lager har frågat om regeringen avser verka för att EU i sina avtal med tredje land skriver in verkningsfulla bestämmelser om mänskliga rättigheter.
Svaret är ja. I EU:s deklaration med anledning av 50-årsminnet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna konstateras att respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter utgör ett av målen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Deklarationen bekräftar den syn och de mål vilka formulerats i bl.a. Luxemburgdeklarationen 1991 och Amsterdamfördraget.
Som ett uttryck för detta ansvar har EG i sina avtal med tredje land inkluderat särskilda klausuler med innebörden att respekt för mänskliga rättigheter är ett oumbärligt inslag (essential element) av avtalet ifråga. Sverige ger sitt fulla stöd åt denna politik.
Som Per Lager riktigt påpekar förekommer i dag variationer vad gäller utformningen av dessa klausuler. En förklaring torde vara att dessa klausuler under en jämförelsevis kort tidsperiod, och jämsides med varandra, förhandlats och inkluderats i ett betydande antal avtal vilka ingåtts med partner från helt skilda delar av världen. Klausuler angående de mänskliga rättigheterna finns i dag bl.a. inom följande avtalsgrupper: Europaavtalen, Partnerskaps- och samarbetsavtalen, Europa-Medelhavsavtalen och inom ramen för Lomékonventionen.
Det är min uppfattning att vi i samband med översyn av avtal bör eftersträva ökad enhetlighet mellan avtalen vad avser klausuler om mänskliga rättigheter. Vi bör också verka för att dessa klausuler ges en mer tydlig innebörd. Samma ambition bör givetvis gälla i anslutning till att nya avtal ingås.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.