Mänskliga rättigheter och dödsstraff för kvinnor och minderåriga i Iran
Skriftlig fråga 2006/07:13 av Larsson, Kalle (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-10-12
- Inlämnad
- 2006-10-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-10-20
- Svar anmält
- 2006-10-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 oktober
Fråga
2006/07:13 Mänskliga rättigheter och dödsstraff för kvinnor och minderåriga i Iran
av Kalle Larsson (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
En ung kvinna, Delara Darabi, har av en domstol i staden Rasht, Iran, dömts till döden för ett mord hon påstås ha begått när hon bara var 17 år. Hon tvingades av en man som hon begått inbrott tillsammans med att ta på sig mordet. Senare förnekade hon att hon begått mordet, trots detta dömdes hon till döden. En annan kvinna, Nazanin Mahabad Fatehi, dömdes också till döden för mord av en domstol i Teheran i år. Hon erkände att hon knivdödat en av tre män som försökte våldta henne och en nära släkting, i en park i mars 2005. Hon var likaledes bara 17 år när våldtäkten och dödandet inträffade. Nazanin försökte försvara sig och den andra flickan med en kniv men råkade under tumultet skada en av männen så att han senare avled. Nazanin säger: ”Avsikten var inte att döda.” Trots att Nazanin alltså handlade i självförsvar dömdes hon till döden. En iransk kvinna, Soghra, har även hon dömts till döden för äktenskapsbrott i oktober 2005. Straffet ska verkställas genom stening. Detta är ett vanligt sätt att avrätta kvinnor som har begått äktenskapsbrott. I övriga fall används hängning, ofta offentlig. Malak Ghorbany, som är 34 år och är mor till två barn, dömdes i juni i år till döden i staden Urmia för äktenskapsbrott. Straffet lär även i hennes fall bli stening. Iranska myndigheter har lögnaktigt påstått att stening inte tillämpas. Så sent som i maj i år stenades två kvinnor, Hajizadeh och Mahboubeh Mohammadi, till döds. Min fråga till utrikesminister Carl Bildt är:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att förmå Iran att följa FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om kvinnans och barnets rättigheter, avskaffa dödsstraffet och sluta stena ihjäl kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:13 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2006/07:13 Mänskliga rättigheter och dödsstraff för kvinnor och minderåriga i Iran
2006/07:27 Kobra Rahmanpour och kvinnors rättigheter i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Kalle Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att förmå Iran att följa FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konventioner om kvinnans och barnets rättigheter, avskaffa dödsstraffet och sluta stena ihjäl kvinnor.
Alice Åström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att Sverige som enskild stat och som medlem av Europeiska unionen kan stärka kvinnors mänskliga rättigheter i Iran.
Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
Regeringen delar frågeställarnas stora oro över bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran. Kränkningarna är omfattande och har pågått under lång tid. En fortgående försämring har skett under de senaste åren. Avrättningar, inhumana straff och godtyckliga frihetsberövanden förekommer trots omvärldens försök att påverka den iranska administrationen. Från regeringens sida ser vi mycket allvarligt på detta. Vi verkar, inom EU och FN men även bilateralt, för att Iran ska respektera de mänskliga rättigheterna och leva upp till kraven på en rättsstat.
Irans konstitution garanterar grundläggande fri- och rättigheter, men dessvärre endast förutsatt att de inte strider mot islam. Iran har också anslutit sig till flera av FN:s konventioner till skydd för mänskliga rättigheter, inklusive barnkonventionen, men tillämpningen brister ofta. Vad avser barnkonventionen har Iran lagt en allmän reservation med hänvisning till sharialagarna, vilken bland annat gäller den lagliga giftasåldern. Tilläggsprotokollen rörande barn i väpnade konflikter och barnprostitution har inte undertecknats. Iran måste respektera de skyldigheter som följer av landets internationella åtaganden, inklusive sedvanerätten. Irans parlament röstade 2004 för en anslutning till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor liksom till konventionen mot tortyr. Anslutningen stoppades dessvärre av Väktarrådet.
I kontakter med Irans regering uppmanar Sverige landet att ansluta sig till och efterleva dessa konventioner.
Sverige och EU verkar vidare för att Iran ska avskaffa dödsstraffet eller åtminstone införa ett moratorium. Detta sker genom demarscher och uppvaktningar i enlighet med EU:s riktlinjer för arbetet mot dödsstraff. Flera uppvaktningar har rört dödsdomar mot och avrättningar av kvinnor och minderåriga.
Sverige och EU ser allvarligt på dödsdomarna mot de minderåriga Nazanin Mahab Fatehi och Delara Darabi. Detta har framhållits i kontakterna med Iran. Europeiska unionen har så sent som i förra veckan genom en demarsche i Teheran framfört EU:s djupa oro inför dödsdomen mot Kobra Rahmanpour och den juridiskt undermåliga behandlingen av hennes fall. Sverige har även i bilaterala kontakter med Iran tagit upp dödsdomen mot Rahmanpour. Sverige bevakar kontinuerligt all tillgänglig information rörande situationen för de mänskliga rättigheterna, inte minst vad gäller tillämpningen av dödsstraffet.
Det är helt förkastligt att avrätta personer genom en grym och plågsam metod som stening. Ett moratorium mot stening infördes av de iranska myndigheterna i december 2002, men trots detta har åtskilliga personer därefter dömts till stening av lokala domstolar. Det är dock osäkert huruvida några steningar har genomförts efter 2002. FN och EU har vid upprepade tillfällen kritiserat Iran för att inte efterleva de minimikrav som omgärdar dödsstraffet och för att bryta mot barnkonventionens absoluta förbud mot avrättning av minderåriga.
Europeiska unionen initierade 2002 en särskild dialog om mänskliga rättigheter med Iran. Nästa möte planeras äga rum i december 2006. Vi kommer att använda detta dialogtillfälle för att föra fram våra synpunkter på MR-situationen i Iran. Regeringen kommer också att stödja att MR-situationen i Iran behandlas i FN:s generalförsamling. Europeiska unionen var medförslagsställare till resolutioner om MR-situationen i Iran i FN:s generalförsamling både 2004 och 2005 med anledning av den förvärrade MR-situationen i Iran.
Arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran är av stor vikt. Sverige kommer därför, bilateralt och inom EU, att fortsätta påtryckningarna på den iranska regeringen i syfte att åstadkomma förbättringar. Individer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter i Iran ska fortsatt stödjas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.