Mänskliga rättigheter och de statliga bolagen
Skriftlig fråga 2005/06:1911 av Thalén Finné, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-07-07
- Besvarad
- 2006-07-21
- Anmäld
- 2006-10-02
- Svar anmält
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juli
Fråga 2005/06:1911 av Ewa Thalén Finné (m) till näringsminister Thomas Östros (s)
Mänskliga rättigheter och de statliga bolagen
Amnesty Business Group har undersökt hur de statliga bolagen hanterar risken för människorättskränkningar. Resultatet är entydigt @ det visar sig att privata företag hanterar denna risk bättre än de statliga. Detta trots att statens mest grundläggande uppgift är att garantera mänskliga rättigheter. Samtidigt har Riksrevisionen påpekat i sin årliga rapport att de statliga bolagens samhällsuppdrag ofta är otydligt formulerat och svårt att följa upp. I stället får de ekonomiska målen styra och de svenska statliga bolagen gör nu rekordvinster.
Den svenska staten driver ofta frågor om mänskliga rättigheter på ett internationellt plan och har undertecknat flera bindande konventioner. Trots detta förmår inte regeringens egna bolag hantera risken för människorättskränkningar. Exempel på när detta har visat sig under våren är att Vattenfall köper uran och torv från diktaturerna Uzbekistan respektive Vitryssland för pengar som går direkt ned i fickorna på regimerna.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att de statliga bolagen tar sitt ansvar vad gäller hanteringen av frågor som rör mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1911 besvarad av Thomas Östros
Svar på fråga 2005/06:1911 om mänskliga rättigheter och de statliga bolagen
Näringsminister Thomas Östros
Ewa Thalén Finné har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att de statliga bolagen tar sitt ansvar avseende hantering av frågor som rör mänskliga rättigheter. Frågan är ställd mot bakgrund av rapporter från bland annat Amnesty Business Group om statligt ägda företag.
Staten äger ett stort antal företag som bedriver verksamhet inom många sektorer. Företagens operativa verksamhet ansvarar företagens styrelse och ledning för. Denna beslutsordning gäller såväl privata som statligt ägda företag. Regeringen har fastställt en ägarpolicy som företagen har att följa. I ägarpolicyn lyfts vissa principfrågor fram som regeringen anser vara särskilt viktiga. Etiskt och socialt ansvarstagande är exempel på sådana frågor.
I regeringens ägarpolicy fastställs att styrelserna ansvarar för att företagen har en genomtänkt strategi för hantering av frågor som mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och etik, och att de bör sträva efter att följa internationella normer kring exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Detta är särskilt viktigt för företag som har verksamhet eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. Företagen uppmanas också att ansluta sig till regeringens initiativ Globalt Ansvar, som vilar på OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i Global Compact. Företagen ska ha en väl fungerande policy kring etiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande, kompletterad med handlingsprogram med mål och åtgärder för hur policyn ska efterlevas. Företagen ska också i sin externa kommunikation öppet redovisa policy och det fortlöpande resultatet av arbetet med handlingsplaner.
Jag förväntar mig att varje enskilt företag tar ansvar när de gör affärer med andra länder genom att agera i enlighet med sina respektive etik- och miljöpolicyer samt genom att följa internationella normer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och bekämpning av korruption. Jag förväntar mig också att de statligt ägda företagen fortsätter att arbeta aktivt med de här frågorna och att de redovisar sina åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

