mänskliga rättigheter och barnens rättigheter i Iran

Skriftlig fråga 2001/02:118 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-26
Anmäld
2001-10-30
Besvarad
2001-11-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 oktober

Fråga 2001/02:118

av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter i Iran

Trots att förtrycket i Iran skärpts under det senaste året har protesterna mot regimen fortsatt. Under de senaste veckorna har många ungdomar protesterat mot förtrycket i samband med två landskamper i fotboll. Protesterna har bemötts med stor brutalitet av iranska polis- och säkerhetsstyrkor. Polisen har misshandlat, beskjutit och arresterat många. Antalet arresterade uppgår till omkring 500 ungdomar. Dessa ungdomar, av vilka åtskilliga är minderåriga, riskerar i dag långa fängelsestraff samt kroppsstraff, bl.a. genom att piskas offentligt. Några korrekta rättegångar kommer knappast att genomföras. Målet är inte rättvisa utan repression. Allt detta strider mot såväl FN:s konvention om mänskliga rättigheter som FN:s konvention om barnets rättigheter.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vad avser utrikesministern att göra för att dessa barbariska straffåtgärder stoppas och att mänskliga rättigheter och barnens rättigheter i Iran stärks?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:118 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 16 november

Svar på fråga 2001/02:118 om mänskliga rättigheter och barnens rättigheter i Iran

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter, i Iran och för att hindra inhumana straff för de personer som arresterats i Iran i samband med fotbollslandskamper.

Jag delar Murad Artins oro för att de personer som arresterats i samband med fotbollsmatcherna i Iran riskerar oproportionella och grymma straff.

Enligt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter får ingen utsättas för godtycklig arrestering eller annat godtyckligt frihetsberövande. Ingen får vidare utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Därtill anger konventionen om barnets rättigheter att inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande, häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Iran är part till båda dessa konventioner och därför skyldigt att efterleva dem.

Sverige och EU är sedan länge bekymrade över situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. Det är därför som EU årligen lägger fram en resolution om mänskliga rättigheter i Iran i FN:s generalförsamling. Inför årets möte i generalförsamlingens tredje utskott ger EU särskilt uttryck för oro när det gäller pågående åtgärder mot press, arresteringar av parlamentariker, återupptagandet av offentligt spöstraff och förekomsten av stening som en form av dödsstraff. Sverige tar också regelbundet upp den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran under bilaterala samtal med iranska företrädare. Senaste skedde detta under ett samtal som jag hade med Irans utrikesminister i New York den 13 november. Det är min avsikt att både bilateralt och genom EU och FN fortsätta att ta upp dessa frågor med iranska företrädare.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.