Mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2011/12:474 av Kerimo, Yilmaz (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-03-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2012-03-22
- Besvarad
- 2012-03-30
- Besvarad
- 2012-04-02
- Svar anmält
- 2012-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 mars
Fråga
2011/12:474 Mänskliga rättigheter i Turkiet
av Yilmaz Kerimo (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Jag har tidigare ställt en fråga om att utrikesministern borde agera kring att Turkiet systematiskt bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Situationen i Turkiet är fortfarande alarmerande. Vi får löpande rapporter om att den turkiska regimen kränker mänskliga rättigheter och tystar opposition och medier. I dag sitter hundratals människorättsaktivister, advokater och journalister i Turkiet häktade för sina åsikters skull. Ett exempel är människorättsaktivisten och förläggaren Ragıp Zarakolu som arresterades i oktober 2011. Ett annat är Muharrem Erbey, ordförande i IHD, som sitter häktad efter det han sade på ett seminarium i den svenska riksdagen 2009.
Den turkiska regimen tycks dessutom bli alltmer hårdför i sina metoder för att stoppa oliktänkande. Under den senaste tiden har det kommit vittnesmål från kurdiska barn som fängslats på politiska grunder om att de utsatts för systematiskt våld och sexuella övergrepp i fängelset. Vi har också fått rapporter om att årets Newroz-firande, det kurdiska nyåret, brutalt slagits ned av den turkiska kravallpolisen på flera håll i landet.
Utrikesminister Carl Bildt gav den 16 november 2011 bland annat följande svar på min fråga om situationen i Turkiet: ”Från svensk sida kommer vi att fortsätta verka för att Turkiet ska uppfylla de strikta kraven för EU-medlemskap”. Carl Bildt måste nu gå från ord till handling. Yttrandefriheten och minoriteternas rättigheter i Turkiet måste respekteras, inte bara i ord utan även i handling.
Vilka konkreta åtgärder har utrikesministern vidtagit sedan november 2011 för att Turkiet ska respektera de mänskliga rättigheterna?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:474 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2011/12:474 Mänskliga rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har vidtagit sedan november 2011 för att Turkiet ska respektera de mänskliga rättigheterna.
Låt mig först framhålla att Turkiet under det senaste decenniet gjort betydande framsteg när det kommer till mänskliga rättigheter. Som jag nämnde i det svar jag gav i november så är de främsta verktygen för att ytterligare stärka de mänskliga rättigheterna i Turkiet ett långsiktigt arbete genom EU, bilaterala samtal och stöd till civilsamhället.
Sverige lägger stor vikt vid att EU sänder tydliga och balanserade budskap angående demokrati och mänskliga rättigheter till Turkiet. Ett allvarligt hinder i Turkiets reformprocess är att landets EU-förhandlingar fortsatt blockeras av frågor som inte hör till EU:s aki. Det gäller även de centrala förhandlingskapitlen om rättsväsen och mänskliga rättigheter (kapitel 23) samt frihet, säkerhet och rättvisa (kapitel 24).
Jag tar kontinuerligt upp demokratifrågor och betydelsen av stärkta mänskliga rättigheter i mina möten med företrädare för den turkiska regeringen. Det är inte minst angeläget att Turkiet vidtar åtgärder för att garantera yttrandefrihet och fria medier.
Sverige har även bibehållit sitt stöd för stärkandet av mänskliga rättigheter genom rättsreformer och främjandet av lokal demokrati inom ramen för vårt så kallade Turkietprogram. Det innefattar bland annat ett brett upplagt samarbete med det turkiska justitieministeriet, i syfte att främja transparens och kunskap om internationella MR-konventioner i det turkiska rättsväsendet. Det svenska stödet riktar sig också till frivilligorganisationer som bevakar läget för de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.