Mänskliga rättigheter i Turkiet
Skriftlig fråga 2005/06:1543 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-05-05
- Inlämnad
- 2006-05-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-05-12
- Svar anmält
- 2006-05-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 maj
Fråga 2005/06:1543 av Lars-Ivar Ericson (c) till utrikesminister Jan Eliasson (s)
Mänskliga rättigheter i Turkiet
Kampen för mänskliga rättigheter i Turkiet drabbas nu av ytterligare ett bakslag. 80 tonåringar mellan 12 och 18 år som har deltagit i protesterna i det kurdiskt dominerade sydöstra Turkiet riskerar upp till 15 års fängelse. Anklagelserna gäller bland annat att de tillhör en förbjuden organisation och att de vandaliserat statliga byggnader. Mycket tyder på att militären i Turkiet nu håller på att stärkas i förhållande till det civila samhället och att de människorättsliga framsteg som gjorts i landet håller på att reduceras.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stödja mänskliga rättigheter i Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1543 besvarad av Jan Eliasson
den 12 maj
Svar på fråga 2005/06:1543 om mänskliga rättigheter i Turkiet
Utrikesminister Jan Eliasson
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stödja de mänskliga rättigheterna i Turkiet.
Jag beklagar de oroligheter och det våld som blossade upp på flera platser i sydöstra Turkiet för en tid sedan, och som bland annat ledde till oskyldiga människors död.
Det spända läget i området har sin bakgrund i såväl sociala och ekonomiska problem, som det faktum att den av både Turkiet och EU terrorstämplade gruppen PKK intensifierat sina aktiviteter.
I samband med oroligheterna har det bland annat ägt rum demonstrationer där barn gripits, men det är inte klarlagt hur många. Enligt turkiska myndigheter har barn dock inte fängslats utan tagits till särskilda barncentrum. Man uppger också att de inte kommer att dömas. Sverige kommer att noga följa utvecklingen.
Hälften av invånarna i området är barn under 18 år. Där finns också många gatubarn. När myndigheterna ingriper mot upplopp ska övervåld inte användas. Självklart måste särskild varsamhet visas om barn är inblandade.
I sina ansträngningar att närma sig EU, har Turkiet under senare år genomfört ett betydande reformarbete med många positiva förändringar. Detta möjliggjorde också EU:s beslut att förra året inleda förhandlingar om medlemskap. En av förutsättningarna för EU-medlemskap är att landet fullt ut uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna, det vill säga att landet är en fungerande demokrati och rättsstat som respekterar de mänskliga rättigheterna och skyddar sina minoriteter. Även om utvecklingen i Turkiet har gått i rätt riktning återstår ännu mycket att göra för att kriterierna ska anses vara uppfyllda.
Som ett led i Turkiets EU-process har regeringen antagit lagar som minskar militärens inflytande i politik och förvaltning. Detta är en positiv utveckling som måste fortsätta. Jag välkomnar därför de planer som regeringen i Ankara nyligen presenterat rörande lagstiftning om bland annat ytterligare parlamentarisk insyn i försvarsbudgeten.
Från svensk sida kommer vi att fortsätta att stödja Turkiets EU-förhandlingar. Utsikterna till ett EU-medlemskap utgör den starkaste drivkraften för fördjupad demokratisering och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. I vår bilaterala dialog med turkiska företrädare tar vi ständigt upp dessa frågor, inte minst mot bakgrund av situationen i sydöstra Turkiet.
Den svenska regeringen välkomnar den turkiske premiärministern Erdogans uttalanden om betydelsen av ett helhetsperspektiv för att angripa de sociala och ekonomiska problemen i den sydöstra delen av landet. Jag utgår från att den turkiska regeringen också kommer att vidta konkreta åtgärder i den riktningen.
Sverige ger bidrag till enskilda organisationer och institutioner i Turkiet och i Sverige som tillsammans arbetar för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Jag hoppas att vi även härigenom ska kunna främja en positiv utveckling.
Turkiets uppfyllande av de politiska Köpenhamnskriterierna står ständigt på dagordningen också i EU:s kontakter och dialog med turkiska företrädare. Sverige och EU kommer att följa frågan mycket noga inom ramen för hela förhandlingsprocessen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.