Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2000/01:228 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-15
Anmäld
2000-11-21
Besvarad
2000-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga 2000/01:228

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Turkiet

Den syrianske prästen Yusuf Akbulut har i Turkiets största tidning, Hurriyet, uttryckt sympati för amerikanska kongressens erkännande av folkmordet på armenierna 1915. Han påpekade att folkmordet även omfattade landets assyrier-syrianer. För detta har han åtalats för bl.a. uppvigling. Många andra författare och politiker har dömts enligt samma lagar. Folkmordet på armenier, assyrier-syrianer är ett historiskt faktum och kan lika lite förnekas som förintelsen av judarna. I Tyskland är det i dag olagligt att förneka folkmordet på judarna. I Turkiet är det däremot förbjudet att tala om folkmordet på armenier och assyrier-syrianer. Förföljelserna av minoriteter fortsätter sålunda än i dag. Att Turkiet undertecknat konventioner om mänskliga rättigheter, mot tortyr m.m. har haft ringa konkret effekt. Maktstrukturer och politiska praktiker grundlagda i början av 1900-talet lever kvar i dagens Turkiet, vilket bl.a. fallet Akbulut visar. Fallet Akbulut är ett av många tecken på att Turkiet måste genomgå en genomgripande förändring i fråga om lagstiftning och lagars tillämpning, innan landet kan godtas som EU-medlem. För att driva på Turkiet i en sådan riktning borde Sverige, inte minst inför det svenska ordförandeskapet i EU, ta sig an fallet Akbulut och kräva att Turkiet uppfyller kraven på MR och förmå Turkiet att snarast lägga ned åtalet mot honom.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern göra för att Turkiet ska uppfylla kraven på mänskliga rättigheter genom att bl.a. försöka förmå Turkiet att lägga ned åtalet mot Yusuf Akbulut?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:228 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 23 november

Svar på frågorna 2000/01:228 om mänskliga rättigheter i Turkiet och 229 om assyrier/syrianer i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra för att Turkiet ska uppfylla kraven på mänskliga rättigheter genom att bl.a. förmå Turkiet att lägga ned åtalet mot Yusuf Akbulut. Yilmaz Kerimo undrar om jag i EU och/eller i kontakt med den turkiska regeringen avser att uppmärksamma det assyriska/syrianska folkets situation med anledning av åtalet mot Yusuf Akbulut. Jag avser att besvara bägge frågorna i detta svar.

Åtalet mot den syrianske prästen Yusuf Akbulut innebär enligt den svenska regeringens syn en kränkning av hans åsikts- och yttrandefrihet. Detta har vi påtalat för den turkiska regeringen. I samband med mitt besök i Turkiet den 17 november tog jag bl.a. upp åtalet mot Akbulut med den turkiska regeringen.

I det förslag till partnerskap som presenterades den 8 november föreslår EU-kommissionen ett antal prioriteringar som berör området mänskliga rättigheter och demokrati. Den svenska regeringen kommer att verka för att den turkiska regeringen kommer att ta till sig dessa prioriteringar. Följande förslag från kommissionen är i detta sammanhang av särskilt intresse:

  • avskaffa legala hinder som förhindrar turkiska medborgare att använda modersmål i TV- och radiosändningar,
  • förbättra situationen i sydöstra Turkiet i syfte att öka ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter för alla medborgare,
  • garantera att alla individer kan utöva sina mänskliga rättigheter utan diskriminering,
  • avskaffa undantagstillståndet i sydöstra Turkiet,
  • avskaffa lagar som förhindrar utövandet av kulturella rättigheter för alla medborgare oavsett ursprung, även inom utbildningens område.

Assyrier, syrianer och andra minoriteter hör till de grupper som har mest att vinna på att partnerskapets prioriteringar genomförs. Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra minoriteternas ställning i enlighet med internationella åtaganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.