mänskliga rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 1999/2000:588 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-22
Besvarad
2000-03-02
Anmäld
2000-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 1999/2000:588

av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Turkiet

Den turkiska polisen grep på lördagen två kurdiska borgmästare som anklagas för samröre med den kurdiska separatistgerillan PKK. Feridun Çelik, borgmästare i Turkiets största kurdiska stad Diyarbakir, och Selim Özalp, borgmästare i Siirt i sydöstra Turkiet, greps i enlighet med de undantagslagar som gäller.

I ett uttalande från den lokale guvernören sades det att de två borgmästarna anklagas för "aktiviteter i samarbete med PKK". Den 33-årige Çelik är en av de mest framträdande i Folkets demokratiska parti (Hadep) som hade stora lokala framgångar i valen i april förra året. Det kan ifrågasättas om borgmästarna fängslades för deras handlingarnas skull eller för det faktum att de arbetar för kurdernas rättigheter.

Hur avser utrikesministern agera för att Turkiet ska respektera mänskliga rättigheter och inte fängsla av folket valda politiker?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:588 besvarad av

den 2 mars

Svar på frågorna 1999/2000:588 om mänskliga rättigheter i Turkiet och 634 om arresteringar av tre kurdiska borgmästare

Utrikesminister Anna Lindh

Yvonne Ruwaida har frågat hur jag avser agera för att Turkiet ska respektera mänskliga rättigheter och inte fängsla av folket valda politiker. Murad Artin har frågat mig vad jag inom EU tänker göra för att förmå den turkiska staten att respektera de mänskliga rättigheterna. Det är min avsikt att besvara bägge dessa frågor genom detta svar.

Det var oroande och uppseendeväckande att tre borgmästare som representerar partiet HADEP från sydöstra Turkiet greps och häktades, anklagade för samröre med PKK. De tre borgmästarna har blivit valda i demokratiska val som representanter för ett legalt turkiskt parti. Representanter för HADEP har tidigare i år mottagits av Turkiets president för att bl.a. diskutera regional utvecklingspolitik. De domar som avkunnades mot 18 medlemmar i HADEP den 24 februari är också ett oroande tecken.

När jag samtalade med borgmästaren i Diyarbakir, Feridun Celik, i samband med mitt besök i Ankara den 17@18 februari var hans budskap att HADEP med fredliga och demokratiska medel eftersträvade bättre respekt för mänskliga rättigheter i hela Turkiet innefattande möjligheter till undervisning och TV- och radiosändningar på kurdiska.

Den svenska regeringen följer mycket noga den uppkomna situationen. Den svenske ambassadören i Ankara har framfört den svenska regeringens oro till det turkiska utrikesministeriet och har löpande kontakt med de turkiska myndigheterna i ärendet. Den svenska regeringen har också stött en uppvaktning som företagits hos det turkiska utrikesministeriet av den lokala EU-trojkan i Ankara.

De tre borgmästarna försattes den 28 februari på fri fot men får tills vidare inte lämna Turkiet. De har dessutom återinstallerats i sina ämbeten av den turkiske inrikesministern. Detta är naturligtvis tillfredsställande och kan ses som ett medgivande att de uppseendeväckande metoder som användes av de lokala myndigheterna vid gripandet av borgmästarna var omotiverade. Samtidigt ska påpekas att borgmästarna fortfarande hotas av stränga straff om de befinnes skyldiga till de brott de åtalats för. Det inträffade understryker vikten av att undantagstillståndet i Turkiets sydöstra provinser snarast hävs.

Regeringen avser, bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet, fortsätta kräva att Turkiet uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna om demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Turkiet måste som kandidatland anpassa sig till europeisk rättsordning genom ny lagstiftning och genom effektivare tillämpning av den lagstiftning som redan finns.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.