Mänskliga rättigheter i Kina
Skriftlig fråga 2008/09:855 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-04-16
- Inlämnad
- 2009-04-16
- Besvarad
- 2009-04-22
- Svar anmält
- 2009-04-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 april
Fråga
2008/09:855 Mänskliga rättigheter i Kina
av Annelie Enochson (kd)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Inför OS i Kina var det stort fokus på de brott mot mänskliga rättigheter som begås där men sedan dess har dessa ej uppmärksammats.
Än i dag fängslas människor i Kina för sin religiösa tro och dess utövande, ett exempel är den kristna uiguren Alim Yimit, som suttit fängslad i över ett år utan att få träffa någon advokat eller sina närstående.
Få av Kinas fångar har ett ombud och många fängslas utan rättegång och till och med utan att få veta vad de står anklagade för. Förhållandena i häktena och fängelserna är förskräckliga.
Många fångar torteras eftersom man i Kina kan använda bekännelser som lämnats vid tortyr som bevismaterial i domstolarna.
Min fråga är vad utrikesministern avser att göra för att tydliggöra Sveriges och EU:s krav på respekten för mänskliga rättigheter i Kina.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:855 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:855 Mänskliga rättigheter i Kina
Utrikesminister Carl Bildt
Annelie Enochson har frågat mig vad jag avser att göra för att tydliggöra Sveriges och EU:s krav på respekt för mänskliga rättigheter i Kina.
Jag delar den oro som Annelie Enochson uttrycker över efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna i Kina. Denna oro delas också av EU och ligger till grund för hur Sverige och EU agerar.
Vi kritiserar ofta, och med rätta, i många sammanhang Kina för bristande demokratisk utveckling. Kina är en enpartistat och respekten för de mänskliga rättigheterna brister. Avsaknaden av rättssäkerhet, bruket av dödsstraff och att Kina ännu inte har ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter är exempel på frågor som såväl Sverige som EU regelbundet tar upp med kinesiska företrädare. Även inskränkningarna i yttrande‑, religions- och föreningsfriheten uppmärksammas. Men vi noterar och uppmuntrar även de förbättringar som vi kan se. Ett exempel på detta är den överprövning av alla utfärdade dödsdomar som numera görs av högsta domstolen, och som av allt att döma har lett till att antalet verkställda dödsdomar har minskat. En annan är Kinas första offentliga handlingsplan för mänskliga rättigheter som offentliggjordes i mitten av april. Ett positivt tecken är att akademiker och det framväxande civila samhället haft större inflytande vid framtagandet av den tvååriga handlingsplanen än vad som tidigare har varit brukligt.
Även om mycket återstår att göra och en rad av de omständigheter som råder i landet är oacceptabla, så finns det mycket som pekar på att individens handlingsutrymme inom den privata sfären har vidgats betydligt i Kina. I det långa perspektivet har icke negligerbara förbättringar skett, även om det naturligtvis inte betyder att vi får blunda för eller ursäkta de grova kränkningarna av de mänskliga rättigheterna som alltjämt förekommer.
Såväl Sverige som EU framför regelmässigt vid möten med företrädare för den kinesiska regimen att respekten för de mänskliga rättigheterna måste förbättras. Jag uttryckte senast vid samtal jag hade med utrikesminister Yang i Peking den 2 mars i år oro för situationen för MR och kulturell mångfald. Vad gäller mångfalden hänvisade jag speciellt till situationen i Tibet.
Den MR-dialog som EU har två gånger per år med Kina utgör en kanal för att regelbundet och grundligt resa dessa frågor. Vid dessa tillfällen diskuteras dels övergripande MR-frågor, dels har en EU-lista överlämnats omfattande ett drygt hundratal politiska fångar som EU uppmärksammar och vill få mer information om. Vi har även nationellt en kanal genom de MR-konsultationer som hålls mellan delegationer ledda av Sveriges respektive Kinas MR-ambassadörer.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.