mänskliga rättigheter i Kina

Skriftlig fråga 2000/01:605 av Axelsson, Lennart (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-31
Anmäld
2001-02-06
Besvarad
2001-02-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 januari

Fråga 2000/01:605

av Lennart Axelsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Kina

Vi har i medier kunnat följa de kinesiska myndigheternas upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna, genom förföljelsen av anhängare till meditationsrörelsen falungong.

Vid en träff med representanter för den Nordiska Föreningen För Falun Gong den 24 januari fick jag, tillsammans med ytterligare tre socialdemokrater, en utförlig rapport om deras syn på den nuvarande situationen i Kina. Det var skrämmande exempel på kränkningar och undanröjande av enskilda personer som vi fick höra berättas.

Enligt de senaste uppgifterna från rörelsen ska, sedan 1999 då rörelsen förbjöds, 450 anhängare dömts till fängelse, 10 000 sitter i arbetsläger, 50 000 hålls i häkte och minst 125 har avlidit.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka initiativ kommer Sverige att, under det svenska ordförandeskapet, ta för att uppmärksamma och protestera mot kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:605 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 9 februari

Svar på fråga 2000/01:605 om mänskliga rättigheter i Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Lennart Axelsson har frågat mig vilka initiativ Sverige kommer att ta under ordförandeskapet för att uppmärksamma och protestera mot kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina.

EU bedriver en aktiv dialog om mänskliga rättigheter med företrädare för Kinas regering, parlament och forskningsinstitutioner. I denna dialog, som Sverige för närvarande leder, förs ingående samtal om olika frågor rörande mänskliga rättigheter i Kina inklusive Tibet. Ett sådant dialogtillfälle kommer att äga rum i slutet av februari. EU kommer där att följa upp vad som skett och framföra konkreta krav på förändringar och åtgärder.

Inom dialogen om mänskliga rättigheter med Kina anordnas dessutom två gånger per år seminarier med deltagande av kinesiska och europeiska experter, akademiker och enskilda organisationer samt regeringsrepresentanter. Avsikten med dessa seminarier är att fördjupa diskussionen om olika frågor på ett sätt som kan bidra till fortsatta reformer i Kina.

Även i FN-sammanhang uppmärksammas bristerna i fråga om de mänskliga rättigheterna i Kina, t.ex. under mötet i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna i Genève. Som EU-ordförande ankommer det på Sverige att framföra EU:s syn på utvecklingen i Kina på området mänskliga rättigheter och fortsätta att driva de krav på förändringar som EU:s utrikesministrar enades om under sitt möte den 22 januari i år. De slutsatser som där togs om EU:s syn på den fortsatta dialogen med Kina om mänskliga rättigheter omfattar bl.a. krav på att Kina ska samarbeta med FN:s rapportörer, begränsa användningen av dödsstraffet och slopa begränsningarna av medborgarnas rätt att utöva sin religion och trostillhörighet. Falungong nämns uttryckligen i slutsatserna. Slutsatserna finns att tillgå i sin helhet på ordförandeskapets hemsida (www.eu2001.se).

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.