mänskliga rättigheter i Kina

Skriftlig fråga 1999/2000:1021 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-25
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-05-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 1999/2000:1021

av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Kina

Det har varit glädjande att läsa om den svensk-kinesiska dialogen om mänskliga rättigheter som bl.a. fördes vid det svenska besöket i Kina i maj i år. Enligt UD:s faktablad nr 2 i april 2000 kommer dialogen att fortsätta. I den autonoma regionen Xinjiang i västra Kina finns en folkgrupp som heter uigurer. De förtrycks på ett systematiskt sätt (Amnestys rapport om Xinjiang, april 1999). Som exempel kan nämnas Rebiya Kadeer 53 år och mamma till tio barn. Hon är en framgångsrik uigurisk affärskvinna som blivit dömd till åtta års fängelse för att hon skickat "statshemligheter" till sin make som är flykting utomlands. "Statshemligheterna" var offentliga kinesiska tidningar. Rebiya Kadeer var delegat vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995, och har startat en organisation för att hjälpa uiguriska arbetslösa kvinnor att starta egna företag. Denna organisation kallas Thousand Mothers Movement. Rebiya Kadeer var ledamot i Xinjiangs autonoma regions politiska konsultativa konferens 1993 till 1998. (S.CON.RES 81 Resolution i amerikanska senaten den 10 februari 2000) (Amnesty Internationals rapport ASA 17/10/00).

I Amnestys rapport om förtrycket i Xinjiang uppmärksammas även den kinesiska familjeplaneringen. Om en kvinna i Kina blir gravid utan tillstånd kan hon bli utsatt för tvångsabort även så sent som i nionde månaden, och det har även hänt att man använt tvångskejsarsnitt som abortmetod. Ibland har modern dött efter tvångsaborten på grund av dålig hygien. (Amnestys rapport om Xinjiang, april 1999).

Kommer den svenska regeringen i sina fortsatta kontakter med den kinesiska ledningen även att inkludera Xinjiang i samtalet om de mänskliga rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1021 besvarad av

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:1021 om mänskliga rättigheter i Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Annelie Enochson har frågat mig om den svenska regeringen i sina fortsatta kontakter med den kinesiska ledningen om mänskliga rättigheter kommer att inkludera situationen i Xinjiang (Sinkiang).

Frågan om de mänskliga rättigheterna i Kina är ett mycket viktigt element i Sveriges politik gentemot Kina. Högnivåbesök ger tillfälle att framföra den svenska regeringens oro över bristerna på mänskliga rättighetsområdet direkt till den kinesiska ledningen. I seminarier och kurser kan experter från de båda länderna diskutera tillämpningen av det internationella normsystemet på MR-området. Som Annelie Enochson nämner ägde båda dessa former av kontakter rum under 50-årsjubileet i maj i år. Det möte med det kinesiska utrikesutskottet som då genomfördes var det första i sitt slag, där mänskliga rättigheter diskuterades parlamentariker emellan. Genom bistånd på detta område med kurser och utbildning har vi möjlighet att stödja åtgärder som på sikt kan stärka rättssäkerheten i landet.

Sverige kommer dessutom som inkommande ordförande under hösten 2000 och som ordförande våren 2001 att föra vidare den dialog med Kina om mänskliga rättigheter som EU bedriver och sannolikt även att arrangera ett seminarium i Sverige på temat mänskliga rättigheter med deltagande av EU-länderna och Kina. Inom EU:s MR-dialog med Kina förs en rad konkreta frågor och förslag till åtgärder upp till diskussion med kinesiska motparter.

Frågan om situationen i Tibet behandlas ofta i dialogen med Kina om mänskliga rättigheter, och även situationen i Sinkiang förs på tal. Från svensk sida påpekar vi att den kinesiska regeringen har ansvar för att garantera befolkningen rätten till sin kultur och religion etc., och att befolkningarna där också bör ges en reell autonomi som innebär ett medinflytande över viktiga regionala frågor.

För någon vecka sedan tog statsministern och jag själv emot Dalai lama för en diskussion om dessa frågor. Med den kinesiska regeringen kommer vi att fortsätta att ta upp frågor om utsatta folkgruppers ställning i Kina.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.