Mänskliga rättigheter i Iran
Skriftlig fråga 2014/15:268 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-26
- Överlämnad
- 2015-02-27
- Anmäld
- 2015-03-03
- Svarsdatum
- 2015-03-11
- Besvarad
- 2015-03-11
- Sista svarsdatum
- 2015-03-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den iranska regimen avrättar folk på löpande band. Saman Naseem blev som barn anklagad för ett brott. Han torterades och tvingades iförd ögonbindel underteckna en bekännelse med sitt fingeravtryck. Efter en rättegång, vilken inte på något sätt kan betraktas som rättssäker, dömdes han till döden.
Naseems familj vet bara att Naseem har tagits från staden Orumiyeh i den iranska delen av Kurdistan tillsammans med två andra politiska fångar i centralfängelset. Var han är eller vad som hänt Saman Naseem och andra vet deras familjer inget alls om.
Flera andra avrättningsdomar väntar och detta sker dagligen i Iran. Människor som kräver sina mänskliga rättigheter, fackliga rättigheter samt kvinnors rättigheter fängslas, torteras och avrättas på de mest brutala sätt.
Behandlingen av Naseem och hans familj är grym och en produkt av ett korrupt, brutalt och omänskligt rättssystem. Familjerna måste få veta vad som har hänt Saman Naseem och de andra fångar som flyttades för cirka en vecka sedan från Orumiyehs fängelse.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser ministern att göra genom Sverige, EU och FN för att förmå den iranska regimen att upphöra med sina avrättningar av politiska fångar och frige Saman Naseem och andra politiska fångar i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:268 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:268 av Amineh Kakabaveh (V) Mänskliga rättigheter i Iran
Amineh Kakabaveh har frågat mig vad jag avser göra genom Sverige,
EU och FN för att förmå den iranska regimen att upphöra med sina avrättningar av politiska fångar och frige Saman Naseem och andra politiska fångar.
Låt mig inledningsvis kommentera det specifika fallet Saman Naseem. Det brott som Naseem är dömd för ska ha begåtts vid ett tillfälle då
han var under 18 år. Att avrätta Naseem är därför ett brott mot Irans folkrättsliga förpliktelser. Inför den planerade avrättningen tog bl.a. Sverige initiativ till EU-uppvaktningar i frågan gentemot de iranska myndigheterna i Teheran. Sverige bidrog också till det EU-uttalande
som gjordes i frågan den 18 februari. Själv gjorde jag ett uttalande den
19 februari i vilket jag konstaterade att oron för att Saman Naseem avrättas ingalunda är över och att Iran, för att uppfylla sina internationella förpliktelser, måste se till att avrättningen inte utförs. Frågan har också tagits upp i den bilaterala dialogen mellan Sverige och Iran. Fortfarande är Naseems öde ovisst. Det kan inte uteslutas att han redan har avrättats. Sverige och EU driver på för att få tydliga besked från Iran.
I sammanhanget bör uppmärksammas att Iran enligt uppgift nyligen avrättade ytterligare sex kurdiska sunnitiska fångar efter summariska rättegångar som har kritiserats internationellt. Överhuvudtaget är ökningen av avrättningar i Iran, och då inte minst av politiska fångar, alarmerande.
Regeringen fördömer tillämpningen av dödsstraffet i alla dess former. Dödsstraffet är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Enligt de folkrättsliga förpliktelser som Iran är bundna av är det dessutom förbjudet att tillämpa dödsstraff för brott som begåtts av personer under 18 års ålder. Regeringen är även starkt kritiskt till den bristande rättssäkerheten i Iran. Godtyckliga arresteringar, omänsklig behandling av frihetsberövade och summariska rättegångar, i strid med Irans internationella åtaganden, rapporteras löpande.
Sverige kommer att fortsätta sitt arbete i FN, i EU och bilateralt för att försöka påverka Iran i dödsstraffsfrågan, både principiellt och i enskilda fall. I FN sker det bl.a. genom vårt aktiva stöd till resolutioner som uppmanar till moratorium för användningen av dödsstraff och de som specifikt kritiserar situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. I FN:s råd för de mänskliga rättigheterna fortsätter Sverige att driva resolutionen om förlängning av mandatet för specialrapportören för situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran. I EU driver Sverige på för att olika uppvaktningar och uttalanden görs i enlighet med EU:s riktlinjer mot dödsstraffet. Bilateralt reagerar Sverige i enskilda fall men försöker också föra en dialog med Iran om dödsstraffets tillämpning.
Stockholm den 11 mars 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.