Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mänskliga rättigheter i Iran

Skriftlig fråga 2002/03:56 av Stalin, Kerstin-Maria (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-10-21
Anmäld
2002-10-22
Besvarad
2002-11-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2002-11-04
Svar anmält
2002-11-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 oktober

Fråga 2002/03:56

 av Kerstin-Maria Stalin (mp) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Iran

Med stort intresse har jag läst protokollet från interpellationsdebatten med utrikesminister Anna Lindh den 15 oktober om kvinnornas situation i Iran.

Många iranska kvinnor är besvikna över att ingen förbättring av mänskliga rättigheter hänt efter utrikesminister Anna Lindhs besök i Iran i år. Man hade hoppats på Sverige. Utrikesministerns svar till interpellanterna andas att en smula förbättring skett. Vi har dock den allra senaste tiden läst om dödsstraff inför stora folksamlingar. FN:s särskilde rapportör om våld mot kvinnor planerar att besöka Iran i november i år. Min förhoppning är att någon från Sveriges regering också åker dit snarast. Vi bör vara ett gott föredöme för övriga Europa vad gäller mänskliga rättigheter.

Anna Lindh delar interpellanternas åsikt att det är viktigt att man har enkoppling mellan handelsavtal och dialogen om mänskliga rättigheter.

Helena Bargholtz (fp) funderade om det kanske är möjligt att göra ett gemensamt parlamentariskt utspel i de här frågorna.

Mycket snart ska förhandlingar om handelsavtal med Iran börja.

Avser ministern att ta initiativ till ett gemensamt parlamentariskt utspel från Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:56 besvarad av Anna Lindh

den 4 november

Svar på fråga 2002/03:56 om mänskliga rättigheter i Iran

Utrikesminister Anna Lindh

Kerstin-Maria Stalin har frågat mig om jag avser ta initiativ till ett gemensamt parlamentariskt utspel om mänskliga rättigheter i Iran.

Jag delar Kerstin-Maria Stalins oro för bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran och hennes vilja att gemensamt arbeta för att förbättra situationen.

Rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser beslutade den 21 oktober att inleda en särskild dialog med Iran om mänskliga rättigheter. En sådan dialog ska vara villkorslös och målinriktad med identifierbara kort- och långsiktiga krav för att avläsa framsteg. Dialogen ska regelbundet utvärderas och kunna avslutas om EU eller Iran så önskar. Alla frågor om mänskliga rättigheter kommer att kunna diskuteras inom ramen för denna dialog. Frågor som EU prioriterar är tortyr, dödsstraff, diskriminering, yttrandefrihet, rättsstatens principer och samarbete med internationella mekanismer för att övervaka respekt för de mänskliga rättigheterna, till exempel de särskilda rapportörer som finns inom FN-systemet. Ett första möte inom ramen för dialogen planeras äga rum i december i Teheran, och fokus kommer då att ligga på frågor om tortyr och diskriminering.

EU har under en rad år lagt fram en resolution om de mänskliga rättigheterna i Iran, såväl i FN:s generalförsamling som i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. I årets resolution i mänskliga rättighetskommissionen uttryckte EU särskild oro över begränsningar av pressfriheten, arresteringar av parlamentariker, återupptagande av offentliga spöstraff och utdömandet av dödsstraff, inklusive steningsdomar. Tyvärr förlorade EU i år omröstningen med en enda röst. Detta innebar bland annat att mandatet för FN:s särskilde rapportör för Iran inte förlängdes. Som Kerstin-Maria Stalin säkert känner till har Sverige starkt förordat att EU skulle lägga fram en resolution även vid FN:s generalförsamling i höst. Inom EU-kretsen har det dock rått olika uppfattningar om detta, och vi har därmed inte kunnat enas om en sådan resolution.

Sverige och EU fortsätter att aktivt arbeta för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran. Oenigheten i resolutionsfrågan beror inte på att medlemsländerna har olika uppfattningar om läget för de mänskliga rättigheterna i Iran. Det handlar i stället om att man har olika åsikter om vilken metod man ska använda för att komma till rätta med situationen. Flera av EU:s medlemsstater anser att man bör pröva den nyligen etablerade MR-dialogen innan en ny resolution läggs fram.

Det gläder mig att både EU och riksdagen är så starkt engagerade i arbetet för att förbättra Irans respekt för de mänskliga rättigheterna. Jag hoppas att vi kan fortsätta att gemensamt stödja de krafter i Iran som verkar för reformer och för en förbättrad respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.