mänskliga rättigheter i Iran
Skriftlig fråga 1999/2000:365 av Kenneryd, Rolf (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-13
- Besvarad
- 1999-12-22
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:365
av Rolf Kenneryd (c) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i IranUnder sommaren och hösten har vi på nytt nåtts av oroande rapporter om övergrepp från den iranska regimen mot mänskliga rättigheter i Iran. Studenter har misshandlats och häktats. Enligt uppgift har flera av de häktade ännu inte ställts inför domstol, men hålls fortfarande häktade.
I november genomfördes militära attacker mot den iranska motståndsrörelsen som uppehöll sig på irakiskt territorium. Resultatet blev flera dödade och ännu flera skadade.
Det inträffade resulterade i att FN återigen i en resolution fördömde den iranska regimens agerande. FN:s specielle rapportör för Iran, som bl.a. har att följa upp hur resolutionerna om mänskliga rättigheter efterlevs, har såvitt jag vet ännu inte tillåtits besöka Iran.
Detta inger oro. Av allt att döma är den iranska regimen mera intresserad av reformer inom mänskliga rättighetsområdet i sina ord än i sina gärningar.
Sverige har sedan länge intagit en kritisk hållning till den iranska regimens övergrepp, när det gäller mänskliga rättigheter, men valt att påverka genom dialog. Jag anser det vara ett gott grundläggande förhållningssätt, men anser också att det finns anledning att med anledning av sommarens och höstens utveckling skärpa kritiken i denna dialog.
Jag vill därför fråga utrikesministern:
Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att utöva ytterligare påtryckning mot den iranska regimen i syfte att förbättra respekten för mänskliga rättigheter i Iran?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:365 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 22 december
Svar på fråga 1999/2000:365 om mänskliga rättigheter i Iran
Utrikesminister Anna Lindh
Rolf Kenneryd har frågat mig om vad jag avser göra för att utöva ytterligare påtryckningar på den iranska regimen i syfte att förmå denna att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna i Iran.
Iran har ratificerat konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och därmed förbundit sig att respektera dessa rättigheter. Omvärlden kan dock konstatera att brott mot de mänskliga rättigheterna i Iran ändå sker. Läget är på flera punkter bekymmersamt. När exempelvis demonstranter slogs ned av polis under sommaren 1999 fördömdes detta kraftigt av såväl den svenska regeringen som av EU. För ett par av de gripna har dödsdomar utdelats.
Sverige och EU-länderna kan aldrig acceptera dödsstraff och därför självfallet inte heller acceptera att personer som demonstrerar för reformer och förändringar döms till döden. Det är heller inte acceptabelt att tidningar stängs och yttrandefriheten beskärs, eller att personer fängslas misstänkta för spioneri om detta endast beror på deras religiösa övertygelse. Kvinnans situation i Iran är ett annat område som berörts i kontakter med Iran. Mycket allvarligt är också att FN:s särskilde representant för mänskliga rättigheter i Iran, Maurice Copithorne, inte har fått tillstånd av den iranska regeringen att besöka landet.
Vad kan Sverige genom vårt arbete i EU och FN göra för att utöva ytterligare påverkan? EU var förslagsställare till den resolution rörande Irans kränkningar av de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 18 november 1999 och som bygger på resolutionen från kommissionen för de mänskliga rättigheterna som antogs i april 1999. Sverige har varit pådrivande i detta arbete. Senast den 1 december hölls ett dialogmöte i Helsingfors mellan EU och Iran. Frågan om respekten för de mänskliga rättigheterna berördes även då. Under kommande år kommer Sverige att fortsätta arbetet bilateralt, samt genom EU och FN, att försöka förmå den iranska regeringen att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna.
EU-länderna anser fortfarande att dialog är bättre än isolering för att kunna utöva ytterligare påtryckningar mot Iran. Det är just inom ramen för denna dialog, som vi kan fortsätta att kritisera brott mot mänskliga rättigheter i Iran.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.