mänskliga rättigheter i Colombia
Skriftlig fråga 1997/98:357 av Klevenås, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-23
- Besvarad
- 1998-01-30
- Anmäld
- 1998-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia har ytterligare försämrats. 30 000 ouppklarade mord sker årligen. Människor försvinner utan att komma till rätta. Antalet internflyktingar har stigit till en miljon.
En mycket utsatt grupp är de modiga människor som fortsätter att kämpa för mänskliga rättigheter trots alla dödshot, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.
Säkerheten för t ex MR-förespråkaren María Eugenia Cárdenas är obefintlig. MR-kontoret drivet av organisationen ASFADDES i Ríosucio där hon arbetade har tvingats stänga på grund av hot mot henne. Redan 1992 försvann hennes far och bröder. De har inte hittats och återstoden av familjen har kontinuerligt utsatts för ytterligare kränkningar och hotelser. Den 3 december 1997 kidnappades José María Cárdenas i byn Bajo Pirza av två tungt beväpnade män i arméuniformer. Hans döda och skändade kropp hittades dagen därpå.
Exemplen är otaliga. Dagen före julafton försökte maskerade män föra bort ordföranden för Kommittén för Mänskliga Rättigheter i Sabana de Torres, Mario Humberto Calixto, vilket två volontärer från, PBI Peace Brigade International, som fanns närvarande lyckades avvärja denna gång. Men hotet kvarstår och vädjanden om hjälp kommer dagligen från Colombia.
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidtaga för att öka skyddet för dem som arbetar för mänskliga rättigheter i Colombia?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:357 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Lena Klevenås har ställt en fråga om de åtgärder som den svenska regeringen är beredd att vidtaga för att öka skyddet för dem som arbetar med mänskliga rättigheter i Colombia.
Först vill jag hänvisa till de svar på motioner, frågor och interpellationer i vilka regeringen tidigare redogjort för sin syn på situationen i Colombia och sitt agerande till stöd för de mänskliga rättigheterna.
Jag delar den oro över utvecklingen i Colombia som Lena Klevenås uttrycker i sin fråga och särskilt den svåra situation som de många människor som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter i landet ständigt lever i. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia är fortsatt mycket allvarlig och under det senaste året har en upptrappning skett av våldsaktionerna.
Det huvudsakliga ansvaret för skydd för landets medborgare ligger naturligtvis på den colombianska regeringen, som också vidtagit flera åtgärder till skydd för de organisationer i landet som arbetar för mänskliga rättigheter. Trots detta finns det stort utrymme för ytterligare insatser och internationellt stöd. Sverige kan stödja dessa organisationer dels genom vårt utvecklingssamarbete, dels genom den politiska bilaterala dialogen.
Det svenska biståndet till Colombia syftar till att stärka respekten för mänskliga fri- och rättigheter, främja förebyggande arbete för konflikthantering och stärka demokratin. Detta bistånd har också utökats under de senaste åren.
Sverige stöder sedan flera år tillbaka enskilda organisationer - internationella, svenska och lokala - som arbetar i Colombia med dessa frågor. Några av organisationerna är Internationella rödakorskommittén, Diakonia, Caritas och Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter. Dessa samarbetar i sin tur med ett stort antal colombianska organisationer. Sverige stöder även FN:s kontor för Mänskliga Rättigheter i Bogotá, såväl bilateralt som genom det stöd kontoret erhåller av EU. Sverige välkomnar också att Colombias regering har inbjudit UNHCR att öppna kontor i landet.
Det svenska stödet för arbete för mänskliga rättigheter och demokrati i Colombia uppgick under 1996 till ca 15 miljoner kronor. Det utökades under 1997 till ca 20 miljoner kronor och under 1998 kommer ca 25 miljoner kronor att utbetalas till stöd för olika organisationers arbete inom detta område i Colombia.
Regeringen har vidare en fortlöpande bilateral dialog med Colombia om mänskliga rättigheter och situationen för de organisationer som arbetar med dessa frågor, både i Stockholm och Bogotá. Den bilaterala dialogen är värdefull och kompletteras dessutom av den dialog som förs mellan EU och Colombia i samma fråga.
Vi kan alltså konstatera att situationen för de mänskliga rättigheterna i Colombia är fortsatt allvarlig. Men vi kan också notera att den interna konflikten och våldet - som är underliggande orsaker till den dystra situationen - uppmärksammas alltmer, både nationellt och internationellt. Frågan om fred står i dag i centrum. I samband med lokalvalen i oktober 1997 lade över 10 miljoner colombianer även sin röst för freden i den folkliga manifestation för fred som anordnats av ett stort antal lokala organisationer. Även de colombianska barnen har i ett eget val röstat för freden. Det finns således hoppingivande tecken och den svenska regeringen är självfallet fortsatt beredd att på olika sätt bistå Colombia i en framtida fredsprocess.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.