Mänskliga rättigheter i Chile

Skriftlig fråga 2015/16:1145 av Amineh Kakabaveh (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-25
Överlämnad
2016-04-26
Anmäld
2016-04-27
Svarsdatum
2016-05-04
Sista svarsdatum
2016-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 10–12 maj 2016 avlägger Chiles president Michelle Bachelet statsbesök i Sverige på inbjudan av Hans Majestät Konungen. I pressmeddelandet inför statsbesöket står det: Sverige och Chile har en nära relation. De cirka 50 000 personer av chilensk härkomst som bor i Sverige bidrar till detta. Länderna är likasinnade i flera frågor, bland annat frihandel, FN-politik, mänskliga rättigheter, klimat och jämställdhet.

År 2003 tecknade EU ett associeringsavtal med Chile, som kräver respekt för de mänskliga rättigheterna enligt definitionen i EU:s stadga. I Amnesty Internationals senaste rapport redogörs för det aktuella läget i frågor som säkerhetsstyrkornas våldsutövning och det militära rättsväsendet, straffrihet för brott begångna mot de mänskliga rättigheterna, ursprungsfolkens rättigheter med mera. Chile röstade ja till FN:s deklaration om urfolkens rättigheter i september 2007, och ratificerade år 2008 ILO:s artikel 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter. Men rasdiskriminering och intolerans fortsätter att vara dagliga fenomen. De chilenska väpnade styrkorna bedriver våldshandlingar riktade mot mapuchefolkets bosättningar, där kvinnor och barn kommer till skada.

Företrädare för mapuchefolket fängslas, åtalas och döms fortfarande i enlighet med en antiterroristlag från 1984 – som tillkom i syfte att slå ned den växande oppositionen under diktaturen. Ett förfarande som innebär att rättegångar överförs från en civil domstol till en specialdomstol. Detta har starkt kritiserats av bland andra FN:s särskilde rapportör för urbefolkningsfrågor, Rodolfo Stavenhagen, som påpekat att tillämpningen av antiterroristlagen omöjliggör en rättvis dom. Mapuchefolket anklagas i chilenska medier för att utföra terroraktioner i södra Chile. Om så var fallet, skulle inte det samhällsklimat råda som gjort det möjligt för skogsindustrin i området att utvecklas till landets tredje viktigaste näring, med en trefaldig ökning av exportintäkterna mellan 1997 – året då konflikten mellan mapuchefolket och Chiles regering inleddes – och 2015.

Med anledning av ovan vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser utrikesministern att vid mötet med Chiles president ta upp de chilenska säkerhetsstyrkornas behandling av mapuchefolket som ett brott mot mänskliga rättigheter samt ta upp det otillständiga i att mapuchefolkets kamp för sina rättigheter betraktas som terrorism?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1145 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16: 1145 av Amineh Kakabaveh (V) Mänskliga rättigheter i Chile

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag vid mötet med Chiles president avser ta upp mapuchefolkets situation i Chile.

Relationen mellan Chiles ursprungsbefolkning, framförallt mapuche-folket, och den chilenska staten har under lång tid varit komplicerad

och emellanåt konfliktladdad. Spänningarna rymmer många dimensioner: ägande och utnyttjande av mark, identitet, social marginalisering, konstitutionellt erkännande och politiskt inflytande.

Ursprungsbefolkningens sociala situation karaktäriseras i delar av fattigdom, låg utbildningsnivå och diskriminering. Den chilenska staten har under många år strävat efter att motverka marginaliseringen genom att öka integrationen av mapuche i det chilenska samhället. Samtidigt finns en stark strävan hos mapuchefolket att behålla sin traditionella kulturella identitet.

Sverige har, i samband med granskning av Chile i FN:s råd för mänskliga rättigheter Universal Periodic Review betonat vikten av att Chile implementerar konsultationsmekanismer samt fortsätter att stärka arbetet för att hitta en lösning som respekterar ursprungsbefolkningens rätt till land och garanterar juridiskt skydd för ursprungsbefolkningens mänskliga rättigheter.

Lokalt i Chile uppmärksammar vår ambassad frågor kring mapuche-folkets situation i det löpande arbetet med att följa läget för de mänskliga rättigheterna i Chile och inför EU:s årliga dialog om mänskliga rättigheter med den chilenska regeringen.

Sverige välkomnar den chilenska regeringens ambitioner vad gäller

att stärka ursprungsbefolkningens ställning och rättigheter. President Bachelet har påbörjat en reform av systemet för ursprungsbefolk-ningarnas politiska deltagande genom skapandet av tre nya institutioner. Det handlar dels om ett ministerium för ursprungsbefolkningsfrågor, dels om nio individuella ursprungsbefolkningsråd, dels om ett nationellt ursprungsbefolkningsråd med 15 medlemmar som ska representera de nio råden. Ett förslag om detta har överlämnats för behandling i kongressen där det har partiöverskridande stöd.

Den chilenska regeringens reforminitiativ för att undvika att brott mot civila prövas inom det militära systemet, vilket skett i några uppmärk-sammade fall där personer från mapuchefolket varit inblandade, är också ett steg i rätt riktning.

Mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet är i fokus under statsbesöket. Dessa frågor kommer att tas upp under flera tillfällen,

inte minst vid statsministerns överläggningar och i samtal mellan olika statsråd och myndighetsföreträdare från Chile och Sverige.

Stockholm den 4 maj 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.