mänskliga rättigheter i Armenien

Skriftlig fråga 2000/01:841 av Ayoub, Magda (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-06
Anmäld
2001-03-13
Besvarad
2001-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 mars

Fråga 2000/01:841

av Magda Ayoub (kd) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga rättigheter i Armenien

Armenien har beviljats medlemskap i Europarådet. I samband därmed har landet åtagit sig att inom ett år efter inträdet i Europarådet avkriminalisera homosexuella relationer mellan vuxna.

Ett liknande åtagande gjordes av Rumänien 1993 inför dess medlemskap i Europarådet. Trots detta har Rumänien fortfarande inte avkriminaliserat homosexuella relationer. Det är uppenbart att det finns risk för att inte heller Armenien kommer att fullfölja sitt åtagande.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern på vilket sätt regeringen kommer att agera för att se till att Armenien lever upp till sina åtaganden gentemot Europarådet.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:841 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 16 mars

Svar på fråga 2000/01:841 om mänskliga rättigheter i Armenien

Utrikesminister Anna Lindh

Magda Ayoub har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att agera för att se till att Armenien lever upp till sina åtaganden gentemot Europarådet vad gäller avkriminaliserandet av homosexuella relationer mellan vuxna.

Diskriminering och bestraffning av människor enbart på grund av deras sexuella läggning står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter. En lagstiftning som innebär diskriminering av homosexuella är självfallet oacceptabel.

Armenien har inför Europarådets parlamentarikerförsamling åtagit sig att inom ett år efter inträdet i Europarådet antaga den andra (specifika) delen av strafflagen, och därigenom avskaffa dödsstraffet samt avkriminalisera homosexuella relationer mellan vuxna, som inletts med samtycke. I första hand ankommer det på parlamentarikerförsamlingen att följa upp efterlevnaden av de åtaganden som Armenien gjort. Men även ministerkommittén, och Sverige, kommer att följa upp dessa åtaganden.

Det bör noteras att det i sista hand kan bli Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som, när ett konkret mål aktualiseras, kommer att bedöma om och hur t.ex. den armeniska lagstiftningen och dess tillämpning står i överensstämmelse med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, framför allt dess artikel 8 om rätten till privat- och familjeliv. Skulle domstolen finna att den nationella lagstiftningen strider mot Europakonventionen, är Armenien skyldigt att vidta sådana åtgärder, inklusive lagändring, att framtida kränkningar inte kan ske.

Vid EU:s ministertrojkas besök i Armenien den 20 februari framhöll jag, som ledare för delegationen, vikten av att Armenien, som medlem av Europarådet, levde upp till organisationens krav och villkor för medlemskap. Sverige kommer också att fortsätta att påtala och uppmärksamma dessa frågor i de sammanhang där det är aktuellt och där det bäst tjänar saken.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.