Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mänskliga och demokratiska rättigheter i Turkiet

Skriftlig fråga 2001/02:528 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-17
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 januari

Fråga 2001/02:528

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om mänskliga och demokratiska rättigheter i Turkiet

Den 9 januari arresterades 1 400 demonstrerande studenter i staden Van. Vad studenterna krävde var undervisning i sitt modersmål, kurdiska, vilket torde vara en mänsklig rättighet. De var dock så blygsamma att de endast krävde att få studera sitt modersmål som tillvalsämne, dvs. icke överordnat den turkiska statsbildningens huvudspråk, turkiska. 500 av dem hålls kvar i "förhör" anklagade för "separatism". Studenter som i Ankara demonstrerat för samma krav har likaledes arresterats och tagits till förhör. De anklagas vidare för samröre med ett i Turkiet demokratiskt och legalt parti, Hadep, som fått 11 av sina ledande medlemmar arresterade. Partiet hotas av förbud av regimen. Samtidigt rapporteras att hungerstrejken mot de s.k. F-typfängelserna nu krävt sitt 46:e dödsoffer. Antalet rapporterade tortyrfall i Turkiet har ökat år för år. Detsamma gäller antalet åtal som inneburit kränkningar av yttrande- och tryckfriheten, liksom sammanlagda antalet utdömda fängelseår för ur regimens synvinkel obekväma yttranden. Antalet utdömda fängelseår kan räknas i tusental. Antalet MR-brott i Turkiet har alltså inte minskat sedan Turkiet blivit kandidat till EU utan ökat.

Jag vill fråga utrikesministern Anna Lindh:

Vad avser ministern att göra inom EU när det gäller förtryck av minoriteter, antalet MR-brott och brott mot demokratiska rättigheter i Turkiet, vilka ökat sedan Turkiet blivit kandidat till EU?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:528 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 24 januari

Svar på fråga 2001/02:528 om mänskliga och demokratiska rättigheter i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra inom EU när det gäller förtryck av minoriteter, antalet MR-brott och brott mot demokratiska rättigheter i Turkiet, vilka ökat sedan Turkiet blivit kandidat till EU.

Jag instämmer i Murad Artins oro över att situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet ännu inte har förbättrats i praktiken. Detta framhölls också i EU-kommissionens översynsrapport som presenterades i november förra året. Kommissionen slår fast att Turkiet inte uppnår de politiska Köpenhamnskriterierna, som avser demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter. Samtidigt anser jag att Turkiets status som kandidatland skapat en grund och ger oss bättre möjligheter att ställa krav på förändringar i Turkiet. De framsteg som gjordes på det konstitutionella planet under föregående år är en konsekvens av de krav EU har ställt på Turkiet. I EU-kommissionens rapport välkomnas dessa framsteg men kommissionen konstaterar samtidigt att reformerna inte är tillräckliga och uppmanar därför Turkiet att öka reformtakten. I vilken utsträckning skyddet för de mänskliga rättigheterna i Turkiet verkligen kommer att stärkas kommer att bero på tolkningen av de konstitutionella tilläggen, detaljerna i genomförandelagstiftningen och på den praktiska tillämpningen av lagarna av myndigheterna.

Sverige driver såväl bilateralt som inom EU att kriterierna för demokrati och iakttagande av de mänskliga rättigheterna måste tillämpas i praktiken, inte bara i konstitutionen och lagar, för att Turkiet ska få inleda förhandlingar om medlemskap. Detta framhölls av EU-trojkan när de träffade Turkiet på hög politisk nivå i Madrid i början av januari.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.