Mäns psykiska ohälsa

Skriftlig fråga 2015/16:513 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-17
Överlämnad
2015-12-17
Anmäld
2015-12-18
Sista svarsdatum
2016-01-04
Svarsdatum
2016-01-20
Besvarad
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen är schizofreni den vanligaste diagnosen bland de personer som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård. Av rapporten framkommer också att hela 83 procent av dem som har vårdats på rättspsyk de senaste åren är män.

Lägg till det den tidigare vetskapen om att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken, och att många av de självmordsförsök som registreras sker i psykiatrisk eller somatisk slutenvård. Dessa åtskilda konstateranden ska man självklart tolka med försiktighet, men man kan konstatera att mäns psykiska hälsa är ett område som behöver belysas och prioriteras.

Riksdagen har sedan proposition 2007/2008:110 ett niopunktsprogram för suicidprevention.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka insatser gör statsrådet och regeringen för att adressera problemen med mäns och pojkars psykiska ohälsa?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:513 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2015/08213/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:513 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Mäns psykiska ohälsa

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om vilka insatser regeringen gör för att adressera problemen med mäns och pojkars psykiska ohälsa.

Jag kan konstatera att psykiatri och psykisk hälsa har varit en av statens mest prioriterade frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet under många års tid. Målet med regeringens arbete på området är att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa, förstärka tidiga insatser till personer som drabbas av psykisk ohälsa samt förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande behov av insatser. Dessa fyra inriktningar ska vara vägledande för arbetet de kommande fem åren.

Regeringens arbete med psykisk ohälsa omfattar alla de barn, unga, vuxna och äldre som drabbas av, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Men olika individer har olika behov och förutsättningar. Det rör sig både om individer som tillhör grupper som riskerar psykisk ohälsa i större utsträckning och därför bör uppmärksammas tidigt samt individer tillhörande grupper som av olika skäl har svårt att få tillgång till samhällets stödinsatser. Skillnader i psykisk hälsa och förutsättningar för psykiskt välmående som varierar med avseende på bl.a. kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck behöver ägnas särskild uppmärksamhet.

En av de centrala beståndsdelarna för att uppnå regeringens målsättningar är ett fortsatt arbete med överenskommelser tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. I 2016 års överenskommelse avsätts 845 miljoner kronor för att stödja insatser inom landsting och kommuner. Inom ramen för denna överenskommelse ska bl.a. landstingen och kommunerna analysera förhållandena lokalt, sätta upp mål och utforma handlingsplaner lokalt och regionalt med utgångspunkt i analysen samt påbörja ett långsiktigt arbete för att utveckla insatserna. Dessa analyser och tillhörande handlingsplaner innebär ett tydligt fokus på befolkningens behov och tydliggör ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Det ska även satsas särskilt på att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningarna runt om i landet.

Vad gäller suicidprevention har Folkhälsomyndigheten i uppdrag att samordna det suicidförebyggande arbetet genom att bl.a. stärka framtagandet av ny kunskap och utveckla kunskapssammanställningar och kunskapsspridning. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2016.

Sammanfattningsvis gör regeringen, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, en kraftfull och långsiktig satsning på att stödja landsting och kommuner i deras arbete med att förebygga psykisk ohälsa, och att ge vård och stöd till de som drabbas. En grundpelare i detta arbete är att göra sakliga analyser av villkoren för kvinnor och män, och anpassa det offentligas utbud efter detta. Det stöd staten nu utformat tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för att förstärka kapaciteten till analys kommer att öka möjligheterna att identifiera orättvisor i insatser och utfall för olika grupper, däribland män med psykisk ohälsa.

Stockholm den 20 januari 2016

Gabriel Wikström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.