Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

människors rädsla för psykiskt sjuka

Skriftlig fråga 2003/04:588 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-21
Anmäld
2004-01-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-02-04
Svar anmält
2004-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 2003/04:588

 av Lars-Ivar Ericson (c) till socialminister Lars Engqvist om människors rädsla för psykiskt sjuka

En opinionsstudie visar att mer än var tredje svensk är rädd för personer med schizofreni. 71 % anser att det behövs mer tvångsvård. Det förefaller som att en stor del av denna rädsla har sin grund i okunskap om psykiska sjukdomar. Det förefaller även vara så att människor blandar ihop sjukdom, missbruk och våldsyttringar. Vidare tycks okunskapen vara stor när det gäller innebörden av tvångsvård. Medierna har även hjälpt till att skapa en bild av psykiskt sjuka som våldsbenägna och farliga personer. Olika diagnoser har samlats under rubriken "psyksjuk". Sammantaget har detta lett till stora bekymmer för de psykiskt sjuka och för deras anhöriga. Därför behöver mer lättillgänglig information om psykisk sjukdom spridas till allmänheten för att förebygga allvarliga missförstånd.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att informera om och förebygga rädslan för psykiskt sjuka?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:588 besvarad av Lars Engqvist

den 4 februari

Svar på fråga 2003/04:588 om människors rädsla för psykiskt sjuka

Socialminister Lars Engqvist

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att informera om och förebygga rädslan för psykiskt sjuka.

Den i flera avseenden onyanserade debatten om patienter med psykisk sjukdom har lett till stora påfrestningar för de psykiskt sjuka och deras anhöriga. Jag vill i detta sammanhang framhålla att det är en mycket liten andel av de psykiskt sjuka eller personer med psykiska funktionshinder som begår brott.

Det krävs kunskap för att motverka rädsla och diskriminering. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) har regeringen formulerat mål, arbetets inriktning, arbetsområden och åtgärder för att förbättra livsvillkoren för funktionshindrade. En prioriterad åtgärd är att förebygga och bekämpa diskriminering av funktionshindrade. I handlingsplanen klargörs att ingen ska missgynnas på grund av sitt funktionshinder och att de fördomar och den okunskap som kan utgöra orsak till diskrimineringen ska motverkas. Inom detta område har vidare Handikappombudsmannen (HO) en viktig funktion, bland annat genom att medverka i det opinionsbildande arbetet.

Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) har på regeringens uppdrag tagit fram ett nationellt program för kompetensutveckling som vänder sig till politiker och anställda i offentlig sektor som i sitt arbete möter personer med funktionshinder. Det är också viktigt att framhålla att regeringen stödjer och för en kontinuerlig dialog med brukarorganisationerna. Regeringen har bland annat beviljat Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) ekonomiskt stöd genom Allmänna arvsfonden för ett utbildningsprojekt som syftar till att medlemmarna och deras företrädare bättre ska kunna bemöta mediernas bilder av människor med allvarlig psykisk störning.

Regeringen tillsatte i oktober 2003 en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att identifiera och analysera problem samt föreslå åtgärder som kan ge positiva effekter för vård, social omsorg och rehabilitering av personer med psykiska sjukdomar eller funktionshinder. Det är i detta sammanhang viktigt att framhålla att en väl fungerande rehabilitering och integrering i samhället förutsätter ett förhållningssätt som präglas av kunskap och acceptans. Psykiatrisamordnaren ska fortlöpande informera regeringen om sitt arbete samt vid behov lämna de förslag till författningsändringar och förtydliganden i gällande regelverk som anses påkallade.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det förutom dessa insatser är viktigt att berörda politiker, anställda i offentlig förvaltning och inte minst vi alla i egenskap av medmänniskor nu aktivt medverkar i arbetet med att motverka diskriminering av psykiskt sjuka.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.