Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

människohandel

Skriftlig fråga 1999/2000:1028 av Gustafsson, Holger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-25
Anmäld
2000-05-30
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga 1999/2000:1028

 av Holger Gustafsson (kd) till justitieminister Laila Freivalds om människohandel

Det är djupt beklämmande att världen vid 2000-talets inledning fortfarande inte lyckats avskaffa slaveri. Det finns tydliga bevis på att handeln med framför allt kvinnor och barn finner vägar in i västerländska samhällen, också till Sverige. Det är nu hög tid att Sverige, även i samarbete med övriga EU-länder, tar krafttag för att komma till rätta med denna avskyvärda hantering och kränkning av mänskliga fri- och rättigheter.

Internationellt organiserad brottslighet tjänar stora pengar på handel med människor. Enligt amerikanska CIA uppgår antalet människor som köps och säljs i världen till mellan 700 000 och 2 miljoner årligen. Verksamheten har "globaliserats". Den allra största delen är sexhandel med kvinnor och barn som köps eller lockas med falska löften, för att säljas till prostitution eller annat sexuellt utnyttjande i väst. En annan del är utnyttjandet av människor som arbetskraft under slaveriliknande förhållanden.

Sverige måste kartlägga sin människohandel. Det behövs också en stark europeisk och internationell samverkan och en strängare lagstiftning. För Europa är det avgörande att analysera de östeuropeiska ländernas förhållanden, för att där kunna stödja kampen mot människohandeln.

Min fråga till justitieministern är:

Överväger justitieministern ytterligare åtgärder för kartläggning av människohandelns omfattning i Sverige och ytterligare resurser för att upptäcka och beivra dessa brott mot mänskliga fri- och rättigheter i vårt land?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1028 besvarad av justitieminister Laila Freivalds

den 8 juni

Svar på fråga 1999/2000:1028 om människohandel

Justitieminister Laila Freivalds

Holger Gustafsson har frågat om jag överväger ytterligare åtgärder för kartläggning av människohandelns omfattning i Sverige och ytterligare resurser för att upptäcka och beivra dessa brott mot mänskliga fri- och rättigheter i vårt land.

Det finns i dag i Sverige inte något särskilt "människohandelsbrott" och därför inte heller någon definition i lag av vad som avses med handel med människor. De otillbörliga förfaranden som kan sägas ingå i det sammanfattande begreppet handel med människor är i Sverige straffbara enligt olika straffbestämmelser såsom exempelvis människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, koppleri, försättande i nödläge, köp av sexuella tjänster etc.

Rikspolisstyrelsen (RPS) fick år 1997, i enlighet med en deklaration som antagits gemensamt av justitie- och jämställdhetsministrarna inom EU, i uppdrag att vara nationell rapportör åt regeringen i frågor om handel med kvinnor. I det uppdraget ligger att samla uppgifter om omfattningen av handel med kvinnor i Sverige och andra länder samt uppgifter om hur kvinnohandeln kan förebyggas och bekämpas. Den senaste lägesrapporten överlämnades i januari 2000. I rapporten konstateras bl.a. att problemet med handel med kvinnor har blivit synligare sedan regeringen lämnade uppdraget. Generellt kan också sägas att de förundersökningar som inletts under år 1999 har haft större omfattning, har berört fler kvinnor och pekar på en högre grad av organisation än tidigare. Enligt RPS går det dock inte att uttala sig om detta beror på att brottsligheten har ändrat utseende eller om polisen, bl.a. genom ökad erfarenhet, blivit bättre på att upptäcka denna typ av brottslighet.

Polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län och Östergötlands län har särskilda enheter som, tillsammans med den lokala socialtjänsten, övervakar sexhandeln. Vidare har RPS genom Rikskriminalpolisen särskilda kontaktmän i samtliga polisdistrikt. I fråga om handel med kvinnor samarbetar polismyndigheterna och Rikskriminalpolisen också särskilt med organisationerna Kvinnoforum och Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS).

Människohandeln i vårt närområde är gränsöverskridande till sin karaktär, och därför är det internationella samarbetet särskilt viktigt i kampen mot människohandel. Inom bl.a. EU har vi därför arbetat aktivt på flera sätt mot människohandel. Några exempel på det internationella arbetet lämnas nedan:

I februari 1997 antogs en s.k. gemensam åtgärd inom EU om åtgärder mot människohandel och sexuellt utnyttjande av barn. Åtgärden innebär bl.a. att medlemsstaterna ska se över lagstiftning och praxis för att se till att det är straffbart att i vinstsyfte bedriva handel med människor i syfte att utnyttja dem sexuellt. I november 1996 inrättades det s.k. Stopprogrammet @ ett program för stöd och informationsutbyte mellan personal som arbetar med att bekämpa människohandel och sexuellt utnyttjande av barn inom EU.

Mandatet för europeiska polisbyrån (Europol) omfattar människohandel och andra brott som hör samman med människohandel. Människohandel är en högt prioriterad fråga för Europol och man har under det gångna året medverkat i flera internationella utredningar angående människohandel. I september 1999 anordnade Europol en tre dagar lång utbildning i strategiska och operativa frågor kring utredningar av brott som berör handel med kvinnor. Svensk polis deltog i utbildningen.

Inom FN deltar Sverige också i det pågående arbetet med en konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet jämte tre tilläggsprotokoll, varav ett avser handel med människor, särskilt kvinnor och barn.

Inom ramen för Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, som Sverige är ordförande för, har nyligen en särskild operativ och sektorsövergripande expertgrupp inrättats. Gruppen ska uteslutande behandla frågor kring handel med kvinnor och Sverige leder arbetet.

Vid toppmötet i Tammerfors i oktober 1999 lyfte Sverige fram kampen mot människohandel som en prioriterad fråga. I flera av slutsatserna från toppmötet anges också människohandeln som en särskilt viktig fråga för det fortsatta arbetet. Kommissionen har nu också aviserat nya initiativ i kampen mot människohandel.

Som inledningsvis nämndes finns det i dag inte något särskilt människohandelsbrott i Sverige. Sommaren 1998 tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en heltäckande översyn av bestämmelserna om sexualbrott. Kommittén har bl.a. fått i uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett särskilt brott som tar sikte på handel med människor, främst kvinnor och barn, för sexuella ändamål. Kommittén ska också utreda om koppleribestämmelserna bör utvidgas och om de skadliga effekterna av s.k. sexklubbar kan undvikas genom lagstiftning eller på annat sätt. Kommittén ska vidare utreda om det bör införas straffrättsliga eller andra sanktioner mot den som i vinningssyfte ägnar sig åt kontaktförmedling av främst kvinnor och andra sådana åtgärder som medför en påtaglig risk för att den ena parten kommer att utnyttjas på grund av sin sociala och ekonomiskt svagare ställning.

Människohandel kan inte accepteras i någon form. Som framgår ovan är människohandel ett problem som i hög grad uppmärksammas både internationellt och i Sverige. Handel med människor är en högt prioriterad fråga för den svenska regeringen som följer utvecklingen noga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.