männen och kunskapslyftet
Skriftlig fråga 1998/99:326 av Kihlström, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-04
- Anmäld
- 1999-02-09
- Besvarad
- 1999-02-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 februari
Färska rapporter visar att färre män än kvinnor söker sig till vidareutbildningen inom kunskapslyftet. Cirka två tredjedelar av dem som läser inom denna särskilda satsning på vuxenutbildning är kvinnor.
Regeringens strävan har varit att i första hand satsa på arbetslösa som saknar gymnasiekompetens. Även de som har arbete men behöver komplettera sina kunskaper för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden kan delta i kunskapslyftet. Att så få män deltar måste anses som ett misslyckande.
De ansvariga måste mer noggrant ta reda på vad männen efterfrågar. Vad vill de ha för utbildning och inom vilka områden vill de höja sin kompetens? Många män efterfrågar t.ex. ett mer praktiskt kunskapsstöd när det gäller personlig utveckling.
Med vetskap om att regeringen under 1997-1999 anslagit 120 miljoner till riktad information och uppsökande verksamhet, genom bl.a. fackliga organisationer, är det anmärkningsvärt att så få män sökt sig till kunskapslyftet.
Vad avser utbildningsministern vidta för åtgärder för att få fler män att söka sig till kunskapslyftet?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:326 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 10 februari
Dan Kihlström har frågat utbildningsministern om vad han avser vidta för åtgärder för att få fler män att söka sig till kunskapslyftet. Dan Kihlström har pekat på att cirka två tredjedelar av dem som läser inom kunskapslyftet är kvinnor och anser detta som ett misslyckande. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.
Låt mig först säga att jag delar Dan Kihlströms uppfattning att ökade ansträngningar måste göras för att motivera och rekrytera män till kunskapslyftet. Stora ansträngningar görs också ute i kommunerna och av de olika utbildningsanordnarna för att öka andelen män. Samtidigt är det givetvis ett långsiktigt arbete. Kvinnor är generellt överrepresenterade såväl i vuxenutbildning som i folkbildning, liksom när det gäller kulturella aktiviteter. Viss förändring kan dock skönjas som resultat av medvetna satsningar.
Av Skolverkets senaste rapport från januari 1999 (Dnr 97:1646) framgår att andelen män i den kommunala vuxenutbildningen, inklusive kunskapslyftet, ökar. Totalt i landet var andelen män 32,8 % hösten 1997 och 33,4 våren 1998. Störst andel män finns i storstäder, 41 % hösten 1998. De två kommungrupper som hade högst andel män hösten 1997 har ökat sin andel, medan flera kommungrupper med lägre andel män hösten 1997 har minskat sin andel. Skolverket kommer att analysera orsakerna till detta och återkommer med en redovisning i en senare rapport.
Män söker sig i högre utsträckning än kvinnor till utbildningar som är direkt yrkesinriktade. Av Skolverkets rapport framgår att omfattningen av yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen, inklusive kunskapslyftet, har ökat med fyra procentenheter sedan hösten 1997 och är nu uppe i ca 43 %. Detta kommer förhoppningsvis att leda till en ökad andel män i kunskapslyftet.
Kortutbildade unga män är den grupp som det är svårast att rekrytera till utbildning. Nyligen genomförda attitydundersökningar ute i landet tyder på att gruppen kortutbildade, i synnerhet män, inte är beredda att söka studiestöd som innebär att man måste låna till en viss del. Det handlar om värderingar som är svåra att bryta men som självklart ingår som ett prioriterat område när det gäller rekryteringen till vuxenutbildning.
Enligt kommunernas projektledare för kunskapslyftet planeras omfattande riktade insatser på kommunal nivå för att rekrytera kortutbildade män till vuxenutbildningen. Vidare planerar kommunerna ett utökat samarbete med näringslivets företrädare för att i samråd med dessa ta fram förslag till kurser och utbildningar som attraherar män och som utgår från det lokala näringslivets behov.
Jag vill också informera om att de medel som anslagits till de fackliga organisationerna m.fl. för fortsatt stöd till uppsökande verksamhet i syfte att nå prioriterade grupper till kunskapslyftet för närvarande är föremål för en särskild utvärdering. En utredare har tillsatts av regeringen för att utvärdera genomförandet och effekten av det statliga stödet till uppsökande verksamhet och utbildning i samhällsfrågor. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en utförlig redovisning av resultatet av denna utvärdering senare under 1999.
För att stimulera pedagogisk utveckling inom vuxenutbildningen har regeringen under hösten 1998 fördelat 6 miljoner kronor till utvecklingsprojekt för vuxenlärare. Jag kommer inom kort att gå ut med en inbjudan om ytterligare medel under 1999 till fortsatt projektarbete. Jag kommer då att lyfta fram att syftet med satsningen är att projekten skall ligga i linje med de nationella målen för vuxenutbildningen, inklusive kunskapslyftet, som bl.a. innebär att bryta den sneda könsfördelningen.
Jag vill också påminna om att regeringen redan i budgetpropositionen inför 1999 angav att "Regeringen avser att under 1999 ytterligare satsa på utvecklingsprojekt som kan bidra till att bryta det könsbundna valet av studieinriktning". Avsikten är att medlen t.ex. kan användas för att sprida information och idéer om hur man lyckats rekrytera män till vuxenutbildningen.
Runt om i landet pågår en rad projekt och annan verksamhet som syftar till att motivera män till vuxenutbildningen. Exempelvis har Skolverket, AMS, LO och TCO startat det s.k. Brytprojektet, som syftar till att bryta den sneda könsfördelningen till studier. Inom ramen för detta samarbete kommer man bl.a. att genomföra ett seminarium med nio kommuner den 19 februari under detta tema.
Det är min förhoppning att den insikt som finns om vikten av att motivera och rekrytera män till vuxenutbildning och de ansträngningar som görs för att uppnå detta, skall leda till att den sneda könsfördelningen inom vuxenutbildningen minskar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.