Måluppfyllelse för klimatmål
Skriftlig fråga 2011/12:472 av Ernkrans, Matilda (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-03-16
- Anmäld
- 2012-03-19
- Besvarad
- 2012-03-28
- Svar anmält
- 2012-03-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 mars
Fråga
2011/12:472 Måluppfyllelse för klimatmål
av Matilda Ernkrans (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
Ett av de tre klimatmål som riksdagen beslutat om innebär att utsläppen i den icke-handlande sektorn ska minska med 40 procent 2020 jämfört med 1990.
Detta mål skiljer sig från det mål som riksdagen antog för att uppfylla Sveriges åtagande i Kyotoprotokollet på så sätt att de utsläpp som ingår i EU:s handel med utsläppsrätter inte är inräknade. Då var det fråga om alla svenska utsläpp.
När Naturvårdsverket redovisar och sammanställer den svenska utsläppsstatistiken sker det emellertid efter de riktlinjer som FN tagit fram för att mäta måluppfyllelsen för Kyotomålen. Det innebär att statistiken inte skiljer på utsläpp som sker inom ramen för EU:s handel med utsläppsrätter och de som sker utanför.
Någon instruktion eller något uppdrag för att mäta måluppfyllelse har regeringen inte gett sedan riksdagen beslutade om de nya klimatmålen. Det grundläggande problemet är att veta vilken utgångspunkt utsläppen 2020 ska jämföras med. År 1990 fanns det ju ingen handel med utsläppsrätter. Ett avgörande problem blir hur vi ska kunna bedöma vilka utsläppskällor som fanns 1990 som skulle ha varit med i utsläppshandeln då om den hade funnits.
Att följa måluppfyllelsen kontinuerligt är helt avgörande för vilken politik riksdagen ska besluta om för att nå målen, till exempel vilken nivå koldioxidskatterna ska ha.
Hur ska miljöministern utvärdera målet med att minska utsläppen 40 procent 2020?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:472 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2011/12:472 Måluppfyllelse för klimatmål
Miljöminister Lena Ek
Matilda Ernkrans har frågat mig hur jag ska utvärdera målet med att minska utsläppen 40 procentår 2020.
Enligt riksdagens beslut bör utsläppen för Sverige vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter. Två tredjedelar av minskningarna sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM. I likhet med vad som gäller för målet under innevarande Kyotoperiod 2008–2012 har ingen utsläppsbana definierats för 2020-målet. När Matilda Ernkrans i sin fråga skriver att regeringen inte gett någon instruktion eller uppdrag för att mäta måluppfyllelse sedan riksdagen beslutade om de nya klimatmålen är detta inte korrekt. Energimyndigheten har i sin avrapportering av sitt regeringsuppdrag rörande de internationella insatsernas bidrag till måluppfyllelsen tagit upp bland annat några av de frågor Ernkrans berör. Dessa frågor bereds nu inom Regeringskansliet.
Det svenska klimatmålet kan inte ses isolerat från klimatfrågans internationella sammanhang. Utan internationell samverkan saknar målet mening. Först under innevarande år kan formerna för ett svensk åtagande under en kommande Kyotoperiod komma att preciseras med avseende på exempelvis periodens längd och hur de så kallade sänkorna behandlas. Sänkorna inkluderas för närvarande inte i det nationella målet. När resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim slutligt föreligger bör frågan tas upp på nytt.
I tidigare svar på interpellation av Matilda Ernkrans har jag understrukit att regeringen löpande följer utsläppsutvecklingen och att analysen naturligtvis måste ta hänsyn till såväl nya vetenskapliga rön som bakgrundsfaktorer som väderlek och ekonomisk konjunktur. I dialog med myndigheterna utvecklar vi löpande bevakning av måluppfyllelsen. Detta är ett viktigt element i arbetet med Färdplan 2050.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.