Måltillströmningen vid landets domstolar
Skriftlig fråga 2005/06:1241 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-20
- Inlämnad
- 2006-03-20
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 mars
Fråga 2005/06:1241 av Anne-Marie Ekström (fp) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Måltillströmningen vid landets domstolar
Trots en ökad tillströmning av mål till de svenska domstolarna har dessa ändå de senaste åren belagts med sparkrav. En sådan kombination kan bara ge ett resultat. Kön av mål som inte är behandlade blir allt längre. Det är de svenska medborgarna som blir drabbade. Risken finns att domare inte hinner ägna varje mål så lång tid som man borde. Risken finns också att vittnen glömmer vad som verkligen hände ju längre tid det går mellan det att brottet begåtts och till dess att rättegången äger rum. På så sätt undermineras rättssäkerheten. Brottsoffer får inte heller den upprättelse som en rättegång kan vara. Den brottsling som ångrar sig och vill lämna det begångna brottet bakom sig för att gå vidare i livet kan inte heller göra det.
Vid Borås tingsrätt har antalet oavslutade mål ökat med 25 % från år 2002 till år 2005.
Vilka åtgärder avser justitieminister Thomas Bodström att vidta för att antalet oavslutade mål vid landets domstolar ska minska?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1241 besvarad av Thomas Bodström
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1241 om måltillströmningen vid landets domstolar
Justitieminister Thomas Bodström
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att antalet oavslutade mål vid landets domstolar ska minska.
Liksom Anne-Marie Ekström anser jag självfallet att det är en viktig del i ett väl fungerande domstolsväsende att mål och ärenden inte onödigt uppehålls utan kan beredas och avgöras i den takt de kommer in.
Jag vill inledningsvis framhålla att förutsättningarna för domstolsväsendet att bedriva verksamhet har förbättrats genom de ekonomiska satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren. Regeringen har sedan 2004 höjt anslaget till domstolsväsendet med 200 miljoner kronor. Därutöver höjs anslaget med 125 miljoner kronor 2007. Det kan i sammanhanget noteras att domstolsväsendet vid utgången av 2005 visade överskott. Inom domstolsväsendet är det Domstolsverket som ansvarar för fördelningen av medel mellan de olika domstolarna.
Väl fungerande domstolar handlar inte bara om ekonomi. I syfte att säkerställa att mål och ärenden avgörs med högt ställda krav på rättssäkerhet och effektivitet pågår sedan några år tillbaka en omfattande reformering av domstolsväsendet. Detta arbete innefattar förändringar i den yttre och inre organisationen, renodling av verksamheten samt förbättringar av det processuella regelverket.
Utgångspunkten för reformeringen av den yttre organisationen är de målsättningar som riksdagen har ställt sig bakom, det vill säga att med bibehållen tillgänglighet skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering och förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. De tingsrättssammanläggningar som genomfördes under åren 1999@2001 har utvärderats med gott resultat av dåvarande Riksrevisionsverket (Tingsrätter i förändring, RRV 2002:9) och Utredningen om utvärdering av vissa förändringar i tingsrättsorganisationen (Förändringar i tingsrättsorganisationen, SOU 2003:5).
När det gäller det processuella regelverket vill jag särskilt framhålla de genomgripande förändringar som har antagits av riksdagen under 2005. Förändringarna syftar till att domstolarnas dömande verksamhet ska kunna bedrivas mer effektivt bland annat genom att domstolarna ges möjligheter att utnyttja modern teknik. Detta kan bidra till att handläggningstiderna förkortas och risken för inställda förhandlingar minskar.
Genom beslutade tillskott och genom att fullfölja pågående reformarbete ges domstolarna och Domstolsverket goda förutsättningar att fortsätta sitt arbete med att förkorta handläggningstiderna. Inom domstolsväsendet pågår också särskilda insatser för att minska målbalanserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.