Målen för förenklingspolitiken
Skriftlig fråga 2020/21:906 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-08
- Överlämnad
- 2020-12-09
- Anmäld
- 2020-12-10
- Svarsdatum
- 2020-12-16
- Besvarad
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Jag har tidigare, både i en skriftlig fråga och i en interpellation, frågat Ibrahim Baylan när regeringen avseratt återkomma med de nya målen för förenklingspolitiken. Detta eftersom regeringen bröt mot praxis genom att utelämna dessa i sin budgetproposition. Ett agerande som förvärras av att strukturförändringar på regelförenklingsområdet vore en välbehövd återstartsåtgärd som skulle underlätta för det hårt ansatta näringslivet att ta sig ur pandemikrisen.
I svaret på min skriftliga fråga (2020/21:131) svarade näringsministern den 6 oktober att ”de nuvarande målen för förenklingspolitiken löper ut under 2020” och att ”de nuvarande målen för förenklingspolitiken kommer vara styrande för regeringens arbete på området till dess nya mål beslutats”.
Personligen finner jag att dessa båda uttalanden riskerar att stå i konflikt med varandra. Inte minst eftersom ingenting tyder på att regeringen kommer att lyckas återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken för att de ska kunna bli gällande före årsskiftet. För att bringa klarhet i detta hade jag en interpellationsdebatt (2020/21:50) med näringsministern den 23 oktober. Tyvärr blev jag inte klokare av den, utan näringsministern skyllde endast regeringens brister på pandemin och kunde efteråt inte ens ge klart besked på i vilket format – än mindre när – regeringen ämnar återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken.
Givet att året löper mot sitt slut och att det ännu inte finns några nya mål för förenklingspolitiken i sikte önskar jag nu aktualisera frågan. Det ovan citerade svaret från statsrådet innebär att de nuvarande målen gäller till den sista december i år, alternativt att de kan gälla längre än så om vi inte hunnit besluta om nya mål. Svaret öppnar med andra ord upp för både och, men jag menar att det vore önskvärt att veta vad som gäller.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Om regeringen inte lyckas få nya mål för förenklingspolitiken på plats före årsskiftet, fortsätter då de nuvarande målen att gälla tills vidare?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:906 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:905 av Tobias Andersson (SD) De nya målen för förenklingspolitiken och 2020/21:906 av Tobias Andersson (SD) Målen för förenklingspolitiken
Tobias Andersson har frågat mig när och i vilket format jag avser att återkomma till riksdagen med förslag om nya mål för förenklingspolitiken. Tobias Andersson har också frågat mig om de nuvarande målen fortsätter att gälla tills vidare, om regeringen inte lyckas få nya mål för förenklingspolitiken på plats före årsskiftet.
Jag väljer att besvara båda frågorna i ett sammanhang.
Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Jag delar också Tobias Anderssons bedömning att effektiviserade och förenklade regelverk kan understödja näringslivets återhämtning efter den pågående pandemin.
Regeringen har angivit i budgetpropositionen för 2021 att den avser återkomma i närtid med beslut om nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24). Beredningen av de nya förenklingspolitiska målen pågår i Regeringskansliet, och regeringen återkommer med en skrivelse till riksdagen inom kort.
De nuvarande målen för förenklingspolitiken kommer vara styrande för regeringens arbete på området till dess nya mål beslutats.
Stockholm den 16 december 2020
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

