Mål för svensk livsmedelsproduktion
Skriftlig fråga 2025/26:277 av Helena Lindahl (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-02
- Överlämnad
- 2025-12-02
- Anmäld
- 2025-12-03
- Svarsdatum
- 2025-12-10
- Besvarad
- 2025-12-10
- Sista svarsdatum
- 2025-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
När Livsmedelsstrategin 2.0 presenterades av regeringen i mars 2025 lyfte landsbygdsminister Peter Kullgren fram Jordbruksverkets nya uppdrag att föreslå mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion som ett av de främsta bidragen i den nya strategin.
I mitten av november presenterades uppdraget. Jordbruksverket föreslår att utvecklingen för svenska jordbruks- och trädgårdsprodukter ska följas genom mål för försörjningsgraden och att dessa mål ska sträcka sig till 2035. Några exempel som lyfts fram är att försörjningsgraden för spannmål ska öka från 115 till 140 procent, för kött från 70 till 80 procent och för äpple från 28 till 50 procent.
Centerpartiet har länge efterlyst ambitiösa och uppföljningsbara mål för svensk livsmedelsproduktion och anser att regeringen sedan länge borde ha de underlag som den behöver för att fatta ett sådant beslut.
Jag vill därför fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Kommer ministern och regeringen att fatta några beslut under den här mandatperioden om mål för svensk livsmedelproduktion, i linje med Jordbruksverkets förslag?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:277 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:277 Mål för svensk livsmedelsproduktion
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2025/26:277 av Helena Lindahl (C)
Mål för svensk livsmedelsproduktion
Helena Lindahl har frågat mig om jag och regeringen kommer att fatta några beslut under den här mandatperioden om mål för svensk livsmedelproduktion, i linje med Jordbruksverkets förslag.
Den 20 juni 2017 godkände riksdagen regeringens förslag till övergripande mål för livsmedelsstrategin: att produktionen av livsmedel i Sverige ska öka (prop. 2016/17:104 bet. 2016/17: MJU23, rskr. 2016/17:338). Trots detta mål, och trots att förutsättningarna för en ökad livsmedelsproduktion i Sverige på många sätt är goda, har det stora lyftet för livsmedelsproduktionen uteblivit.
När den nuvarande regeringen tillträdde hösten 2022 var ett av de första besluten inom mitt ansvarsområde att vi behövde göra ett omtag för att målet om ökad livsmedelsproduktion ska kunna nås. Livsmedelsstrategin 2.0 är regeringens programförklaring för vad vi anser behöver göras för att svensk livsmedelsproduktion ska kunna öka. Strategin tydliggör bl.a. att stärkt lönsamhet för företag i hela livsmedelskedjan är en grundläggande förutsättning för att uppnå målet om ökad svensk livsmedelsproduktion.
Att löpande följa både genomförandet av Livsmedelsstrategin 2.0 och livsmedelskedjans utveckling är enligt min bedömning avgörande för att strategins mål ska kunna nås på ett effektivt sätt
Statens jordbruksverk (Jordbruksverket)fick inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 ett särskilt uppdrag att föreslå hur produktionen ska mätas och vilken ambitionsnivå som är lämplig Uppdraget redovisades under hösten och vi ser nu fram emot att sätta oss in i rapporten som jag har förstått har tagits fram i nära dialog med branschen. Det finns en ordning för hur redovisning av myndighetsuppdrag ska hanteras, och den kommer nu att följas.
Jag vill dock betona att Jordbruksverket under en längre tid har haft ett uppdrag att löpande följa och utvärdera livsmedelsstrategin och dessutom följa upp och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid. Uppdraget har rapporterats löpande i årliga rapporter samt genom fördjupade rapporteringar vart fjärde år. Dessa rapporter har utgjort viktiga underlag för såväl genomförandet av livsmedelsstrategin som för vårt arbete med Livsmedelsstrategin 2.0.
Stockholm den 10 december 2025
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.