Luftfartsverkets nya avgiftstariff

Skriftlig fråga 2000/01:430 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-12
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 december

Fråga 2000/01:430

av Rolf Gunnarsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om Luftfartsverkets nya avgiftstariff

Under motionstiden inlämnade jag en motion om hur Luftfartsverkets taxehöjningar skulle drabba de mindre, regionala flygbolagen. Svaret på motionen var att trafikutskottet/riksdagen litade på att regeringen skulle "följa effekterna av Luftfartsverkets avgiftssättning". Stark oro finns att de mindre, regionala flygbolagen blir "förlorare" och de stora utrikesbolagen blir vinnarna. Avgifterna, som drabbar flygbolagen, drabbar i slutändan passagerarna och alla vet kostnaderna för att i dag flyga inrikes.

Från de mindre bolagen talas om höjningar på upp till 12,4 % av Luftfartsverkets avgifter. De mindre flygplatserna har det i dag jobbigt. I Dalarna har vi just fått besked att vi tappar vår enda utrikeslinje, linjen Borlänge@Köpenhamn.

Om "hela landet skall leva" behövs också goda kommunikationer.

Avser statsrådet att vidtaga åtgärder för en rättvisare taxesättning från Luftfartsverkets sida?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:430 besvarad av

den 19 december

Svar på fråga 2000/01:430 om Luftfartsverkets nya avgiftstariff

Näringsminister Björn Rosengren

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för en rättvisare taxesättning från Luftfartsverkets sida.

Luftfartsverket är ett affärsverk, och med detta följer att riksdag och regering uttalar vissa mål både vad beträffar själva verksamheten och även vad beträffar verkets ekonomi. Luftfartsverket har att självständigt ta ställning till hur de övergripande målen ska uppnås. Luftfartsverket ska sträva efter att detta sker på ett kostnadseffektivt sätt. Som ett led i detta har regeringen föreslagit och riksdagen fastställt vissa ekonomiska mål.

Luftfartsverket har upplyst mig om att Luftfartsverkets landningsavgifter förändrades den 1 oktober 2000 så att lika stora flygplan betalar lika avgift oavsett om flygning sker inrikes eller utrikes. Detta helt i enlighet med EU:s regelverk. Detta har åstadkommits genom att Luftfartsverket dels likabehandlat operationerna, dels sänkt de viktrelaterade landningsavgifterna totalt. I gengäld har passageraravgifterna ökats både för inrikes och utrikes, dock i olika omfattning. Förändringarna 1 oktober innebar också att en ny bulleravgift och en utökad tillämpning av avgasavgiften infördes. I genomsnitt höjdes avgifterna med 3,4 % på årsbasis. Också passargeraravgifterna har ökats både för inrikes och utrikes flyg.

Effekterna på mindre, regionala flygbolag varierar mellan +1 % till +17 % beroende på antal passagerare, flygplanstyper och destinationer. Dala Airport ingår inte i Luftfartsverkets flygplatser utan de har en egen prissättning.

Om det totala avgiftsuttaget per säte studeras, har de små flygplanen absolut lägsta avgift. Skillnaden mellan en Saab 340 och en Boeing 737 ligger i storleksordning 25 kr per säte.

Jag kommer naturligtvis att följa effekterna av Luftfartsverkets avgiftssättning även i framtiden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.