Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ludvikamomsen

Skriftlig fråga 2000/01:40 av Hellberg, Owe (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-09
Anmäld
2000-10-17
Besvarad
2000-10-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 oktober

Fråga 2000/01:40

 av Owe Hellberg (v) till finansminister Bosse Ringholm om Ludvikamomsen

Nästa år får kommuner och landsting ökade statliga bidrag till sjukvården. Samtidigt höjs kommunernas momsavgift till kommunkontosystemet, den s.k. Ludvikamomsen. Landstinget i Gävleborg får 20 mkr i ökade statsbidrag och 38 mkr i ökade momskostnader, vilket främst leder till nedskärningar inom akutsjukvården.

Kompensationen för mervärdesskatten avser icke mervärdesbeskattad kommunal verksamhet, såsom vård, omsorg, utbildning, myndighetsutövning, samt kommunala förvärv till den egna verksamheten. Systemet infördes för att utjämna momsens konkurrenssnedvridande effekter vid kommuners och landstings val mellan att utföra tjänster i egen regi eller att köpa tjänster från privata entreprenörer. I det nuvarande systemet ska statsbidraget motsvara det belopp som betalas in till ett särskilt kommunkonto. Utbetalningar görs sedan till kommunsektorn som kompensation för inköp i icke skattepliktig verksamhet, samt i samband med upphandlingar. Vinnare är kommuner och landsting med god ekonomi för investeringar och de som av ideologiska eller andra skäl väljer privata entreprenörer.

Höjda momsavgifter innebär att kommunsektorn i högre grad får finansiera systemet. Ju fler verksamheter som läggs ut på entreprenad, desto högre blir utbetalningarna och desto högre blir momsavgiften.

Är ministern beredd att låta staten ta över ansvaret och hela finansieringen av kommunkontosystemet, Ludvikamomsen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:40 besvarad av statsrådet Lars-Erik Lövdén

den 18 oktober

Svar på fråga 2000/01:40 om Ludvikamomsen

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Owe Hellberg har ställt en fråga till finansministern om kommunkontosystemet. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som ska svara på frågan.

Före Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) hade kommuner och landsting i princip generell avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i verksamheten, oavsett om denna var skattepliktig eller skattefri. Den generella avdragsrätten var föranledd av en önskan att utjämna mervärdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid kommuners och landstings val mellan att utföra vissa tjänster i egen regi eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer. När Sverige blev medlem i EU 1995, skedde en anpassning av det svenska regelverket på mervärdesskatteområdet till EU:s regelverk. Den del av kommunsektorns verksamhet som inte är skattepliktig lyftes därmed ut ur det ordinarie mervärdesskattesystemet. För att även fortsättningsvis säkerställa konkurrensneutralitet i valet mellan att bedriva en viss verksamhet i egen regi eller att upphandla tjänster skapades en särskild kompensationsordning för kommuner och landsting, det s.k. kommunkontosystemet.

Andelen verksamhet som handlas upp på entreprenad påverkar inte omslutningen i systemet i det fall det handlar om icke skattepliktig verksamhet då kommunen eller landstinget vid drift i egen regi ändock skulle ha fått kompensation för ingående mervärdesskatt motsvarande det 6-procentiga bidraget man kan ansöka om vid drift i annan regi. Handlar kommunen eller landstinget upp skattepliktiga tjänster för sin egen verksamhet, t.ex. städtjänster, ökar omslutningen i systemet då kommunen eller landstinget i detta fall även kommer att betala mervärdesskatt på utförarens personalkostnader och vinstmarginal. Det senare fallet medför att kommunen eller landstinget betalar 25 % moms på hela kostnaden i stället för på det material man skulle köpt in vid utförande i egen regi.

Regeringen beslutade den 16 oktober att lägga ett uppdrag på Riksrevisionsverket att analysera de variationer i utbetalningar som finns mellan olika år och olika kommuner. Vidare kommer inom kort en arbetsgrupp att tillsättas för att arbeta med den översyn som regeringen aviserade i budgetpropositionen för år 2001.

Jag anser detta vara en mycket viktig fråga. Jag vill dock inte föregripa det analysarbete som ska påbörjas inom kort. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan under år 2001.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.