LSS-reformen
Skriftlig fråga 2003/04:1042 av Gerdin, Viviann (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-04-05
- Anmäld
- 2004-04-13
- Besvarad
- 2004-04-15
- Svar anmält
- 2004-04-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 april
Fråga 2003/04:1042
av Viviann Gerdin (c) till statsrådet Berit Andnor om LSS-reformenFör många funktionshindrade har assistansreformen inneburit en större trygghet och ett ökat självbestämmande som medverkat till en högre livskvalitet. Tyvärr omfattar inte LSS-reformen alla funktionshindrade i behov av stöd och service, avgörande för att omfattas av denna rättighetslag tycks i stället vara i vilken kommun som den funktionshindrade är mantalsskriven. Dagens situation aktualiserar åter behovet av ett samlat statligt huvudmannaskap.
Ett exempel på konsekvenserna av en kommuns beslut har drabbat en ung dövblind kvinna i Värmland. Kvinnan som valt att flytta till Karlstads kommun har ansökt om personlig assistans enligt lagen om stöd och service, men detta har Karlstads kommun avslagit.
Kvinnan som har en neurologisk skada och är dövblind, anses av kommunen kunna klara sig med 20 timmars personlig assistans, därutöver ska kvinnan klara sig med en ledsagare. Beslutet begränsar även kvinnans tillgång till att göra sig förstådd via tolk.
Med hänvisning till ovan vill jag ställa följande fråga:
Är statsrådet beredd att överta finansieringsansvaret, alternativt kompensera kommunerna ekonomiskt för att alla kommuner ska kunna leva upp till riksdagens riktlinjer i LSS-reformen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1042 besvarad av Berit Andnor
den 15 april
Svar på fråga 2003/04:1042 om LSS-reformen
Statsrådet Berit Andnor
Viviann Gerdin har frågat mig om jag är beredd att överta finansieringsansvaret, alternativt kompensera kommunerna ekonomiskt för att alla kommuner ska kunna leva upp till riktlinjer i LSS-reformen.
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag, vilket Viviann Gerdin också påpekar. Det innebär i sig en garanti för att få tillgång till insatserna för personer med omfattande funktionshinder. Därför förväntar jag mig också att alla kommuner redan i dag lever upp till riktlinjerna som fastställdes i samband med LSS-reformen.
Det finns väldigt goda skäl till att kommunerna har det övergripande ansvaret för LSS-verksamheten. Genom att lägga ansvaret hos kommunerna är det tydligt att personer med omfattande funktionshinder är kommunmedborgare på samma villkor som alla andra. Deras behov av särskilt stöd ska därför tillgodoses av kommunen, liksom exempelvis barn och äldres behov av särskilt stöd. För dessa grupper faller det sig helt naturligt att det är kommunerna som har det grundläggande ansvaret. Jag föredrar därför också den lösning som innebär att vi inför ett kommunalt utjämningssystem för LSS-kostnader i stället för att införa ett statligt finansieringsansvar.
Viviann Gerdin ger ett exempel på det hon menar är konsekvenserna av det kommunala ansvaret för en enskild person. En kvinna som har flyttat från en kommun till en annan har fått olika beslut om insatser enligt LSS i de olika kommunerna. Exemplet tycker jag visar på något helt annat än behovet av en statlig finansiering. Det har i stället med tillämpningen av lagstiftningen att göra. Eftersom kommunerna ska kunna erbjuda flexibla lösningar utifrån individuella behov är lagstiftningen inte detaljreglerad. Stödet ska spegla de individuella behoven och därför finns det heller inte några givna lösningar. Och eftersom besluten kan överklagas så är den enskildes rättsäkerhet tryggad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.