lotterilagstiftningen

Skriftlig fråga 2000/01:281 av Axén, Gunnar (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-23
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-12-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2000/01:281

av Gunnar Axén (m) till finansminister Bosse Ringholm om lotterilagstiftningen

Det har uppstått en diskussion huruvida beslutad lotterilagstiftning kan anses gälla eller ej. Detta beroende på att förbud mot varuspel har beslutats på ett sätt som kan anses stå i strid med EU-rätt. Det nödvändiga notifieringsförfarandet har inte ägt rum. Tekniska handelshinder som försvårar den fria rörligheten för varor på EU:s inre marknad är i strid med Romfördraget.

I detta sammanhang måste även det tidigare förbudet mot spel på s.k. lyckohjul ifrågasättas. Förbud mot lyckohjul, liksom mot anordnande av varuspel i samband med restaurang- och bingoverksamhet, utgör förhållanden som skulle ha notifierats.

Det är ur både rättssäkerhets- och näringsfrihetssynpunkt angeläget att entreprenörer som ställer ut spelautomater får klarlagt vilka lagregler som gäller och är faktiskt tillämpningsbara.

Vad avser finansministern vidta för åtgärd för att klargöra rättsläget för dem som anordnar lyckohjul och varuspel efter den 1 januari 2001?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:281 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 4 december

Svar på fråga 2000/01:281 om lotterilagstiftningen

Finansminister Bosse Ringholm

Gunnar Axén har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att klargöra rättsläget för dem som anordnar spel på lyckohjul och varuspel efter den 1 januari 2001.

Regler om lotterier finns i lotterilagen (1994:1000). Lotterilagstiftningen är i princip en förbudslagstiftning med utgångspunkten att lotteriverksamhet är förbjuden, men det medges mer eller mindre långtgående undantag för olika typer av spel och lotterier. Till lotterier räknas enligt lagen inte bara det som i dagligt tal brukar betecknas som lotterier utan även alla slags spel där vinstmöjligheterna är beroende av slumpen, t.ex. vadhållning och automatspel. Lotterier och spel för allmänheten får i princip inte anordnas utan tillstånd av myndighet.

Spel på s.k. enarmade banditer och liknande automater förbjöds i Sverige fr.o.m. den 1 januari 1979 med undantag för sådant spel som anordnades på fartyg i internationell trafik. Skälen till förbudet var i huvudsak att automatspel som gav vinst i form av bl.a. pengar orsakade betydande problem för många människor och att det var principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet skulle få utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som dåvarande regler tillät. I förarbetena till denna lagändring framhölls särskilt att det saknade betydelse om vinsten utbetalas genom apparaten eller på annat sätt. Sedan förbudet infördes 1979 har enighet rått om att automatspel som ger vinst i form av pengar inte ska få förekomma på land.

Lyckohjul

är en spelautomat som ger vinst i form av pengar. Lyckohjulet påminner till stor del om en enarmad bandit. Den drivs elektroniskt men utan arm. Ett lyckohjul betalar dock inte ut vinsten ur själva automaten utan det sköts av personal i spellokalen.

Genom lagstiftning hösten 1996 genomfördes i förtydligande syfte vissa ändringar i lotterilagen som kom att beröra lyckohjul. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1997. Någon övergångstid i anledning av de ändrade bestämmelserna infördes dock inte, eftersom spel på lyckohjul enligt regering och riksdag redan tidigare omfattades av lotterilagen och därför inte kunde anordnas utan tillstånd. Det har varken före eller efter ifrågavarande lagändringar meddelats något tillstånd till spel om pengar på lyckohjul. Mot bakgrund av statsmakternas inställning till automatspel som ger vinst i form av pengar förefaller det osannolikt att något sådant tillstånd någonsin skulle ha meddelats. Någon förändring av rättsläget för denna automattyp inträder inte fr.o.m. den 1 januari 2001.

Varuspel

är en spelautomat som betalar ut vinst i form av varor.

Fr.o.m. den 1 juli 1999 gäller nya bestämmelser om varuspelsautomater i lotterilagen. De innebär bl.a. att spel på varuspelsautomater i princip bara får anordnas i samband med offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande, och inte som tidigare i samband med bingospel eller i samband med hotell- och restaurangverksamhet. Vidare förtydligades det i lotterilagen gällande förbudet mot inlösen av vinster mot kontanter eller varor. Enligt övergångsbestämmelser till lotterilagen gäller dock i fråga om de tillstånd till spel på varuspelsautomater som har beviljats före den 1 juli 1999 äldre bestämmelser till utgången av år 2000.

Kommerskollegium har till Finansdepartementet kommit in med en förfrågan om lotterilagstiftningen i anledning av en skrivelse till kollegiet från ett grossistföretag i automatspelsbranschen. I sin skrivelse ifrågasätter bolaget om vissa bestämmelser i lotterilagen har eller borde ha anmälts till Europeiska kommissionen enligt direktiv 98/34/EG.

Regeringskansliet redogör i sitt svar till Kommerskollegium för sin syn på rättsläget. Regeringskansliets ståndpunkt är att de lagändringar beträffande spelautomater som kollegiets förfrågan avser inte utgör sådana föreskrifter som behöver anmälas till kommissionen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.