Lösningar på den västsvenska elbristen
Skriftlig fråga 2024/25:112 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-02
- Överlämnad
- 2024-10-02
- Anmäld
- 2024-10-03
- Svarsdatum
- 2024-10-09
- Besvarad
- 2024-10-09
- Sista svarsdatum
- 2024-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Västsverige hyser stora mängder av den svenska industrin. Det har inte uppmärksammats på samma sätt eftersom det inte främst rör sig om nyetableringar, men omställningen av industrin på västkusten är på många sätt jämförbar med den i norra Sverige.
Raffinaderier, fordonsindustrin och kemiklustret är viktiga delar som har stora planer på omställning. För att klara det krävs rejält ökad tillgång på energi. Västra Götalandsregionen har i en rapport visat att om elproduktionen till 2030 inte säkras riskeras 25 000 arbetstillfällen.
I dag producerar regionen enbart en tredjedel av elen som används, men i likhet med Skånes effektkommission finns det goda förutsättningar att öka produktionen om rätt förutsättningar ges. 15 TWh ny produktion till 2030 är målet, och för att nå dit krävs en mängd olika lösningar.
Havsbaserad vindkraft, landbaserad dito, solel och även förbränning är viktiga delar som genom att kombineras kan leverera både energi och effekt. Ett av de förslag som finns för att täcka upp när det inte blåser och lyser är gasturbiner som kan köras på förnybara bränslen som exempelvis biogas eller vätgas.
Såväl Malmö som Stockholmsområdet har fått stöd för att behålla olika typer av förbränningsproduktion, bland annat för att upprätthålla effekt. Västkusten har dock inte åtnjutit samma stöd. Det är dags att vi på västkusten får samma möjligheter.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch blir därför:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att åtgärda den västsvenska elbristen på kort sikt?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:112 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:112 Lösningar på den västsvenska elbristen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:112 av Rickard Nordin (C)
Lösningar på den västsvenska elbristen
Rickard Nordin har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att åtgärda den västsvenska elbristen på kort sikt.
Nedläggningen av planerbar elproduktion har lett till ökad sårbarhet i det svenska elsystemet och en försämrad effektbalans. På flera platser i Sverige kan elsystemet inte möta den lokala efterfrågan på el vilket exempelvis hindrar stora företagsetableringar och företagsexpansioner. Regeringen välkomnar all ny elproduktion som stärker elsystemet och som snabbt kan bidra till elsystemets utbyggnad.
Regeringen har lagt om energipolitiken dels för att möta ett ökande elbehov på kort, medellång och lång sikt, dels för att säkra en trygg energiförsörjning och effektiv omställning. De nya målen för planering och leveranssäkerhet som riksdagen antagit är centrala för att utbyggnaden av elsystemet ska kunna genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Regeringen bedömer i dag att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar år 2045. Elsystemet ska ha förutsättningar att möjliggöra elektrifieringen där behoven är som störst utan att leveranssäkerheten i elsystemet äventyras. Elproduktion och elnät behöver byggas med rätt egenskaper, på rätt plats och i rätt tid för att kunna möta efterfrågan på el.
Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka energiförsörjningen i hela landet.
Till de senaste åtgärderna hör budgetpropositionen för 2025, där regeringen föreslagit att ett nytt investeringsstöd införs, det så kallade Kraftlyftet. Investeringar i ytterligare elproduktion och investeringar som på annat sätt möjliggör att elsystemet nyttjas mer effektivt är helt centrala. Det kan handla om investeringar i elproduktion, energilager, flexibilitetstjänster eller andra systemtjänster som i dagsläget inte kommer till stånd på marknadsmässiga grunder. Syftet med Kraftlyftet är således att öka elsystemets förmågor regionalt för att möjliggöra en robust, kostnadseffektiv och snabb elektrifiering, särskilt där behoven är som störst.
I budgetpropositionen för 2025 har regeringen också föreslagit ett stöd till kommunerna för att skapa incitament för ny vindkraft. Regeringen avser även att gå vidare med förslag som lagts i betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18). Dessa förslag bereds i Regeringskansliet. Regeringen har dessutom föreslagit att länsstyrelserna ska tilldelas ytterligare medel för att bereda ärenden om havsbaserad vindkraft.
Försörjning av gas till det västsvenska gasnätet är en viktig fråga för regeringen. Regeringen har gett Statens energimyndighet i uppdrag att se över försörjningstryggheten på framför allt det västsvenska gasnätet (KN2024/00116). Vidare bedömer regeringen att fossilfri vätgas är en förutsättning för utfasning av fossila bränslen i industrin och för att minska utsläppen från tunga transporter. För att skapa rätt förutsättningar för fossilfri vätgas i det svenska energisystemet har regeringen beslutat om flera myndighetsuppdrag. Bland annat har Statens energimyndighet fått i uppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige (KN2023/027115).
Stockholm den 9 oktober 2024
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.