lönesättning av generaldirektörer

Skriftlig fråga 2001/02:1182 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-21
Anmäld
2002-05-28
Besvarad
2002-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 maj

Fråga 2001/02:1182

av Rolf Gunnarsson (m) till statsminister Göran Persson om lönesättning av generaldirektörer

Nya uppgifter har nu kommit om orimliga lönesättningar av generaldirektörer. Löner på över 100 000 kr i månaden har presenterats och därtill lönejusteringar som måste ses som totalt orimliga och totalt oförsvarbara.

Det måste, enligt min mening, till en annan lönenivå för generaldirektörer. Detta dels för att utnämningarna oftast sker politiskt och att det dessutom är skattebetalarnas pengar som hanteras. Att generaldirektörer ska ha högre lön än statsministern måste anses orimligt. De lönesättningar som gjorts kan inte försvaras för skattebetalarna och lönesättningarna är en bra grund för ökat politikerförakt.

Avser statsministern att vidtaga åtgärder för att den här typen av lönesättningar i framtiden inte ska kunna ske?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1182 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 29 maj

Svar på fråga 2001/02:1182 om lönesättning av generaldirektörer

Statsrådet Britta Lejon

Rolf Gunnarsson har frågat statsministern om näringsministern @ mot bakgrund av uppgifter om orimliga lönesättningar av generaldirektörer @ avser att vidta åtgärder för att den här typen av lönesättningar inte ska kunna ske i framtiden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Generaldirektörerna tillhör den grupp av chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen. Deras löner beslutas av regeringen. Riktlinjerna för lönesättningen har lagts fast i riksdagens s.k. verksledningsbeslut (prop. 1986/87:99, bet. 1986/87:KU29, rskr. 1986/87:226). Dessa riktlinjer innebär följande.

Lönesättningen för verkschefer (generaldirektörer m.fl.) ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Lönen ska vara individuellt bestämd. Lönesättningen ska grundas på överväganden om myndigheternas storlek, regional organisation, ekonomiska faktorer, verksamhetens komplexitet och utsatthet. Löneläget på konkurrerande marknader utanför den statliga (t.ex. näringsliv och finansmarknad) ska också beaktas. Vidare ska beaktas goda ledaregenskaper, såsom bl.a. förmåga att kommunicera med och utveckla medarbetarna samt att ta initiativ till och leda utvecklingen av verksamheten.

Den nyligen avslutade revisionen av verkschefernas löner har hållit sig inom fastlagda ramar. Löneökningarna för olika individer har i enlighet med principen om individuell lönesättning varierat. Jag vill dock betona att det inte varit fråga om ökningar i den storleksordning som angivits i massmedierna. Lönerna för flertalet verkschefer ligger på en nivå som jämfört med den privata sektorn är förhållandevis måttlig. Endast två generaldirektörer har en lön som överstiger statsministerns; för en av dem uppgår lönen till 111 500 kr per månad. Genomsnittslönen för gruppen i sin helhet är ca 61 000 kr per månad.

Av redogörelsen ovan framgår att lönerna bestäms enligt riktlinjer som är avsedda att trygga en långsiktig försörjning av kvalificerade chefer i statlig förvaltning i enlighet med riktlinjerna i verksledningsbeslutet. Även om dessa löner som en följd därav i vissa fall kan ligga på nivåer som rent allmänt kan te sig höga ser jag inget skäl att nu vidta några åtgärder för att ändra riktlinjerna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.