löneökningar
Skriftlig fråga 2003/04:234 av Attefall, Stefan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-11
- Inlämnad
- 2003-11-11
- Besvarad
- 2003-11-19
- Svar anmält
- 2003-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 november
Fråga 2003/04:234
av Stefan Attefall (kd) till statsrådet Gunnar Lund om löneökningarKonjunkturinstitutets (KI) bedömning är att en samhällsekonomiskt lämplig arbetskostnadsökning bör uppgå till ca 3,2 % per år under åren 2004@2006. Mest troligt anser KI dock att det är att arbetskostnaderna ökar med i genomsnitt 3,7 % per år under åren 2004@2006. Det skulle innebära en årlig ökning av timlönerna med 3,4 %. Denna fördelas mellan avtalsenliga löneökningar på 2,1 % och resterande löneglidning på 1,3 %.
De statliga cheferna har i år fått betydligt högre löneökningar än vad konjunkturinstitutet anser lämpligt för hela arbetsmarknaden. I genomsnitt fick de statliga cheferna löneökningar över 5 %. Flera chefer har fått löneökningar runt 15 % @ till exempel cheferna för AMS respektive Riksskatteverket @ löneökningar som med rätta anses oseriösa mot bakgrund av den svåra avtalsrörelse som ligger framför oss.
Med lönekrav på över 4 % är risken stor att Riksbanken kommer att ana ökad inflationsrisk och höja räntan. Räntehöjningar drabbar dem med låga inkomster hårt, med avmattning och ökad arbetslöshet som yttersta följd.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Gunnar Lund:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka att löneökningarna för statliga chefer ska bidra till kompensationskrav på övriga arbetsmarknaden som är samhällsekonomiskt olämpligt?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:234 besvarad av Gunnar Lund
den 19 november
Svar på fråga 2003/04:234 om löneökningar
Statsrådet Gunnar Lund
Stefan Attefall har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka att löneökningarna för statliga chefer ska bidra till kompensationskrav på övriga arbetsmarknaden som är samhällspolitiskt olämpligt.
Jag har den 14 november i år besvarat en interpellation av Ulf Holm med liknande frågeställning (interpellation 2003/04:53).
Den nyligen genomförda revisionen av lönerna för generaldirektörer, landshövdingar, rektorer vid universitet och högskolor och övriga chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen innebär följande.
Löneökningarna för gruppen i sin helhet uppgår till ca 4,8 %. De är individuella i enlighet med de principer som redovisats ovan. Bedömningar av vilka insatser de olika cheferna gjort ligger till grund för hur stora lönehöjningarna blivit för olika individer. Cheferna för AMS och Riksskatteverket är båda ansvariga för mycket stora myndigheter och har ett krävande ansvarsområde. De utför sina arbetsuppgifter på ett förtjänstfullt sätt. Det har därför ansetts motiverat med en större löneökning för dessa två. Därutöver har endast ett fåtal myndighetschefer fått löneökningar som avsevärt överstiger genomsnittet. För övriga ligger löneökningarna på nivåer därunder.
De nya lönerna gäller från och med den 1 april 2002. Tidpunkten sammanfaller med ikraftträdandet av nu gällande ramavtal mellan Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer om löner med mera för arbetstagare hos staten. Avtalsperioden omfattar tiden fram till den 30 september 2004. Även tidigare har lönerevisionerna för myndighetscheferna genomförts vid tidpunkter som sammanfallit med då gällande avtal mellan Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer.
Under hösten kommer de flesta myndigheter att under avtalsperioden ha genomfört två lönerevisioner till följd av avtalet för perioden 2002@2004 mellan Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer. Regeringen har ännu inte tagit ställning till om någon ytterligare lönerevision för myndighetscheferna ska genomföras under avtalsperioden. Om det inte görs någon ny lönerevision före den 1 april 2004 kommer den nu genomförda revisionen att omfatta två år. Det innebär att den årliga löneökningen blir ca 2,4 %. Det skulle i så fall innebära att de högsta cheferna i staten under den aktuella perioden får väsentligt lägre löneökningar än det statliga löntagarkollektivet i stort. Några kompensationskrav på övriga arbetsmarknaden kan ju därmed av naturliga skäl svårligen aktualiseras.
De beslutade nya lönerna har för övrigt inget samband med nästa års avtalsrörelse. De ska enbart ses i förhållande till löneutvecklingen för övriga statstjänstemän under innevarande avtalsperiod.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.