Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lönegranskningsavgifter

Skriftlig fråga 2003/04:336 av Danielsson, Peter (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-11-25
Inlämnad
2003-11-25
Besvarad
2003-12-03
Besvarad
2003-12-04
Svar anmält
2003-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2003/04:336

 av Peter Danielsson (m) till statsrådet Hans Karlsson om lönegranskningsavgifter

Europarådets sociala rättighetskommitté har prövat om de så kallade granskningsavgifterna i byggindustrin är tillåtna. Avgiften uppgår till 1,5 % av lönen. Byggnadsarbetarna är skyldiga att betala avgifterna till facket som ersättning för granskning av att lönen är korrekt. Enligt en dom från Arbetsdomstolen måste även oorganiserade byggnadsarbetare betala dessa granskningsavgifter. Det märkliga är att AD kom fram till den slutsatsen utan att man ansåg sig behöva pröva om de oorganiserade byggjobbarna fick någon valuta för de avgifter man tvingades betala till facket eller hur pengarna användes. Byggnads har aldrig redovisat vad de uppskattningsvis 300 miljoner kronor som granskningsavgifterna genererar används till.

Den sociala rättighetskommittén anser att om granskningsavgifterna används för att finansiera andra aktiviteter än lönegranskning är dessa avgifter ett brott mot artikel 5 i den europeiska sociala stadgan. Enligt kommittén måste avgifterna stå i proportion dels till kostnaderna för den tjänst som facket utfört, dels till nyttan för arbetstagaren. Kommittén framhåller att det nu är en sak för de svenska domstolarna att pröva om granskningsavgifterna är lagliga med användande av de principer som kommittén lagt fast och för lagstiftaren att se till så att domstolarna har faktiska möjligheter att tillämpa dessa principer.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta så att Byggnads uttag av lönegranskningsavgifter står i överensstämmelse med artikel 5 i den europeiska sociala stadgan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:336 besvarad av Hans Karlsson

den 3 december

Svar på fråga 2003/04:336 om lönegranskningsavgifter

Statsrådet Hans Karlsson

Peter Danielsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Byggnadsindustriarbetareförbundets uttag av lönegranskningsavgifter ska stå i överensstämmelse med artikel 5 i den europeiska sociala stadgan.

Sverige har ratificerat den europeiska sociala stadgan. Regeringen är därmed skyldig att se till att dess bestämmelser efterlevs i Sverige. Artikel 5 i stadgan fastslår en rätt för arbetstagare och arbetsgivare att bilda och tillhöra en organisation som tillvaratar deras ekonomiska och sociala intressen (positiv föreningsrätt). Det anses att artikeln omfattar även den negativa föreningsrätten, det vill säga rätten att inte vara med i en organisation.

Peter Danielssons fråga antyder att Sverige inte skulle efterleva stadgans bestämmelse om föreningsrätt, på grund av att så kallade granskningsarvoden inom byggindustrin är tillåtna. Så är dock inte fallet.

Europarådet har nyligen prövat frågan. Den europeiska kommittén för sociala rättigheter konstaterade i maj i år att förekomsten och tillämpningen av de så kallade granskningsarvodena i svenska kollektivavtal i byggsektorn inte i sig innebär en kränkning av den föreningsrätt som fastslås i stadgan. Kommittén kom sålunda till slutsatsen att Sverige inte bryter mot artikel 5 i stadgan genom att tillåta dessa kollektivavtal.

I sin rapport gjorde kommittén dock ett generellt hållet uttalande med innebörden att om det skulle visas att dessa granskningsarvoden används till annat än lönegranskning eller att avgifterna inte står i proportion till den nytta arbetstagarna har av granskningsarbetet, skulle detta @ "åtminstone delvis" @ kunna strida mot artikel 5 i stadgan. Kommittén överlämnade dock åt de nationella domstolarna att pröva just den saken.

Frågan om de granskningsarvoden som förekommer på den svenska arbetsmarknaden används även till annan verksamhet än lönegranskning, eller om de inte står i proportion till den nytta arbetstagarna har av granskningsarbetet, är en sak för domstolarna att avgöra. Regeringsformen fastslår att ingen myndighet får bestämma hur domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall.

Mot denna bakgrund och som direkt svar på Peter Danielssons fråga vill jag avslutningsvis säga att jag inte avser att vidta några åtgärder rörande det system för granskningsarvoden som tillämpas inom byggsektorn.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.