Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lönediskriminering

Skriftlig fråga 1999/2000:124 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-10-29
Anmäld
1999-11-02
Besvarad
1999-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 oktober

Fråga 1999/2000:124

 av Yvonne Ruwaida (mp) till näringsminister Björn Rosengren om lönediskriminering

Att civilingenjörer födda utomlands har lägre lön än sina svenskfödda kollegor, framgår av en rapport som Sveriges Civilingenjörsförbund har ställt samman. Förbundet har jämfört fjolårets löneenkät med Statistiska centralbyråns befolkningsregister. Det visade sig att civilingenjörer födda i Östeuropa och Mellanöstern var överrepresenterade i den lägsta inkomstklassen.

"Vi hävdar att det visar att medlemmar i grupperna (från Östeuropa och Mellanöstern) är statistiskt lönediskriminerade", skriver Civilingenjörsförbundet i rapporten Lön efter kompetens @ inte ursprung!

Vilka insatser är ministern beredd att genomföra så att lönediskrimineringen upphör?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:124 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 3 november

Svar på fråga 1999/2000:124 om lönediskriminering

Statsrådet Ulrica Messing

Med hänvisning till Civilingenjörsförbundets rapport Lön efter kompetens @ inte ursprung! har Yvonne Ruwaida frågat näringsminister Björn Rosengren om vilka insatser han är beredd att genomföra för att få slut på lönediskrimineringen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig inledningsvis klargöra att lönediskriminering omfattas av lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

Enligt denna lag är arbetsgivaren vidare skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet. Lagen kräver därutöver samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att motverka alla former av etnisk diskriminering.

Icke sakligt motiverade löneskillnader mellan yrkesutbildade svenskar och personer födda utomlands med motsvarande utbildning har ofta sin upprinnelse i invandrares svaga ställning på arbetsmarknaden som flitigt utnyttjas av en del arbetsgivare. Det förekommer även fördomar där individens prestationsförmåga bedöms utifrån ursprungslandets utvecklingsnivå samt kulturellt och geografisk avstånd från Norden.

Många yrkesutbildade invandrare kommer in i arbetslivet med en låg ingångslön i förhållande till anställda med svensk bakgrund och denna relativa skillnad tenderar att bli bestående. Arbetsmarknadens parter i såväl privat som offentlig verksamhet har ett gemensamt ansvar för att motverka lönediskriminering. Arbetsgivaren har i första hand det juridiska ansvaret för att lagen följs. Men även de fackliga organisationerna har ett moraliskt ansvar att få bukt med alla former av diskriminering.

I november 1997 beslutade de centrala parterna på arbetsmarknaden att bilda ett gemensamt råd för mångfald i arbetslivet med uppgift att stödja, följa och vidareutveckla mångfalden på arbetsmarknaden.

För att skaffa mig en närmare bild av vad de centrala parterna på arbetsmarknaden gör för att motverka diskriminering och hur man driver frågan om etnisk mångfald i arbetslivet har jag nyligen skrivit brev till parterna med önskemål om att få en redogörelse över deras arbete med integrationsfrågor. Efter att ha studerat deras redovisningar kommer jag att bjuda in samtliga representanter i rådet till ett möte för att diskutera parternas fortsatta arbete.

Jag hoppas slutligen att även andra förbund följer Civilingenjörsförbundets exempel och gör liknande undersökningar för att uppmärksamma de orättvisor som finns på arbetsmarknaden. Det är först när ett konkret arbete för att skapa lika villkor har kommit till stånd som den egentliga grunden läggs till ett arbetsliv där alla har lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Frågorna handlar ytterst om demokrati, social rättvisa och jämlikhet; alltså klassiska rättvisefrågor, som är viktiga för oss alla att driva och förenas kring.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.