Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lönediskriminering av kvinnor

Skriftlig fråga 2001/02:1625 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-12
Besvarad
2002-09-20
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 september

Fråga 2001/02:1625

 av Lena Ek (c) till jordbruksminister Margareta Winberg om lönediskriminering av kvinnor

Kustbevakningen har nyligen tillsatt tre nya likadana tjänster. Efter löneförhandling har kvinnan fått ett anställningsavtal med en månadslön som är 2 500 kr lägre än männen. Den fackliga organisationen Tull-Kust har protesterat och påpekat att förfarandet strider mot gällande lagstiftning, riksdagsbeslut, regleringsbrev, på området gällande EU-direktiv och domar från EG-domstolen samt myndighetens egen jämställdhetspolicy!

Min fråga till jämställdhetsministern:

Vad avser jämställdhetsministern göra för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män på Kustbevakningen och andra statliga mynigheter?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1625 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 20 september

Fråga 2001/02:1625 om lönediskriminering av kvinnor

Statsrådet Britta Lejon

Lena Ek har frågat jordbruksminister Margareta Winberg vad hon som jämställdhetsminister avser att göra för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män på Kustbevakningen och andra statliga myndigheter.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Regeringen har ett strategiskt övergripande ansvar för arbetsgivar-politiken inom statsförvaltningen, medan myndigheterna har det operativa ansvaret för att åstadkomma resultat enligt de mål som statsmakterna ställer upp. De statliga myndigheterna skall liksom övriga aktörer på arbetsmarknaden följa den lagstiftning som gäller, bl.a. jämställdhetslagen (1991:433).

Regeringen följer noga varje år, inom ramen för den arbetsgivarpolitiska uppföljningen, bl.a. lönenivåer och löneutvecklingen mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen.

Arbetsgivarverket har gjort en fördjupad analys och undersökt hur löne-skillnaderna i staten såg ut år 2000, året innan jämställdhetslagen skärp-tes. Verket har börjat med att se på den totala löneskillnaden för alla kvinnor och alla män och har sedan steg för steg tagit bort de delar av löneskillnaden som statistiken kan visa sakliga skäl för som bl.a. arbets-tidsomfattning, befattningsnivå och arbetsinnehåll. Sedan hänsyn tagits till all den information som lönestatistiken kan ge återstod en oförklarad löneskillnad på 1,8 procent, dvs. en betydligt lägre siffra än vad som ofta figurerat i den allmänna debatten. Hur stor del av den oförklarade löne-skillnaden som eventuellt var osaklig gick enligt undersökningen inte att fastställa utan ingående analyser på varje arbetsplats. Undersökningen visade vidare på högre genomsnittslöner för kvinnor än för män på nästan 35 procent av befattningarna. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan könen hade minskat med ca 0,6 procentenheter under perioden 1995-2000.

Den oförklarade löneskillnaden i statsförvaltningen kan verka liten, men kan rymma osakliga löneskillnader. Alla osakliga löneskillnader mellan könen måste elimineras.

De centrala parterna på det statliga avtalsområdet har i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS 2002-2004) enats dels om ett utvecklingsarbete om kvinnors och mäns lika möjligheter dels om att genomföra en gemensam studie av den lokala lönebildningen och löne-sättningen. En fråga som därvid särskild skall belysas är vilket gemen-samt ansvar parterna tar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Enligt 8 § verksförordningen (1995:1322) ansvarar varje myndighets chef för myndighetens arbetsgivarpolitik. Jag kommer dock att nog-grant följa utvecklingen för hela statsförvaltningen och har för avsikt att föreslå att regeringen ger Arbetsgivarverket i uppdrag att årligen mer ingående rapportera hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom statsförvaltningen ser ut.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.