Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lönebidragstaket

Skriftlig fråga 2001/02:1135 av Heinemann, Kerstin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-02
Anmäld
2002-05-14
Besvarad
2002-05-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 maj

Fråga 2001/02:1135

 av Kerstin Heinemann (fp) till näringsminister Björn Rosengren om lönebidragstaket

Regeringen har beslutat att höja taket i a-kassan. Dagpenningen för de som har högst a-kassa kommer att från den 1 juli i år uppgå till 730 kr om dagen, vilket motsvarar 80 % av en månadslön på 20 000 kr.

Ett annat tak som inte höjs och som inte har höjts på flera år är taket för lönebidraget för arbetshandikappade. Taket ligger i dag på 13 700 kr per månad. Det innebär att med det höjda taket i a-kassan så är det många som tjänar mer på att gå på a-kassan än att ta en anställning med lönebidrag. Vi vet dessutom att många lönebidragsanställda jobbar i ideella föreningar som inte har råd med några högre löner.

Med hänvisning till det anförda skulle jag vilja ställa följande fråga till näringsministern:

Är ministern beredd att lägga fram förslag om höjt tak för lönebidragsanställningar?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1135 besvarad av

den 14 maj

Svar på fråga 2001/02:1135 om lönebidragstaket

Statsrådet Björn Rosengren

Kerstin Heinemann har frågat mig om jag är beredd att lägga fram förslag om höjt tak för lönebidragsanställningar.

Kerstin Heinemann påtalar att dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen nu har höjts och att det skulle kunna innebära att många kan tjäna mer på att vara arbetslösa i stället för att ta en anställning med lönebidrag.

Anställningar med lönebidrag är helt vanliga anställningar med avtalsenliga löner och förmåner. Lönebidraget lämnas till arbetsgivaren och inte till den som innehar anställningen. Min erfarenhet är också att människor inte väljer arbetslöshet utan faktiskt vill arbeta. Jag har därför svårt att acceptera Kerstin Heinemanns resonemang.

Det flexibla lönebidraget har nu emellertid fungerat i cirka tio år under vilka betydande förändringar har skett på arbetsmarknaden. Jag har därför ansett att det är nödvändigt att göra en översyn av de befintliga programmen för arbetshandikappade inom arbetsmarknadspolitiken.

Av det skälet uppdrog regeringen den 4 mars 2002 till en särskild utredare att analysera de arbetsmarknadspolitiska programmen lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och särskilt stöd till start av näringsverksamhet. I uppdraget ingår att pröva om nuvarande arbetsmarknadspolitiska program är effektiva på dagens arbetsmarknad så att personer med nedsatt arbetsförmåga får det stöd som krävs för att de ska kunna försörja sig genom eget arbete. Hela finansieringsmodellen för lönebidraget ska analyseras. Utredaren ska naturligtvis vid behov också föreslå förändringar. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag den 22 september 2003.

Jag vill avvakta utredarens redovisning innan jag överväger några förändringar.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.