Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lokala skolstyrelser

Skriftlig fråga 2001/02:249 av Jonsson, Sofia (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-22
Anmäld
2001-11-27
Besvarad
2001-11-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 november

Fråga 2001/02:249

 av Sofia Jonsson (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om lokala skolstyrelser

Elev- och föräldrarinflytande på skolan är ett bra sätt att stärka demokratin, att ge elever och föräldrar ett demokratiskt fotfäste. Att knyta föräldrar till skolan är nödvändigt för att skapa en bra skolmiljö.

Under några år har det pågått en försöksverksamhet med lokala skolstyrelser. Skolor har haft möjlighet att delta i projektet, men många har valt att gå vidare då man själv har gått längre än försöksverksamheten gör, och hellre ser att styrelserna permanentas. Försöksverksamheten var slut den 30 juni 2001, men i stället för att komma med förslag om införande av skolstyrelser valde skolministern att förlänga försöket till 2003, vilket förvånade många.

Fråga:

Hur tänker skolminister Ingegerd Wärnersson arbeta för att snarast möjligt införa lokala skolstyrelser i landets skolor?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:249 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 27 november

Svar på fråga 2001/02:249 om lokala skolstyrelser

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sofia Jonsson har frågat hur jag tänker arbeta för att snarast möjligt införa lokala skolstyrelser i landets skolor.

Riksdagen fattade i maj 1996 beslut om en försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom grundskolan och den obligatoriska särskolan samt ett beslut i maj 1997 om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Försöksverksamheterna skulle pågå t.o.m. juni 2001 men har nu förlängts t.o.m. den 30 juni 2003.

Försöksverksamhet med lokala styrelser har inte fått så stor omfattning som väntat. Av 6 000 grund- och gymnasieskolor är det ca 220 grundskolor och ca 40 gymnasieskolor som deltar i försöksverksamheten. Statskontoret fick därför i juli 2001 ett uppdrag att kartlägga och analysera de förhållanden som förklarar det låga antalet skolor som deltagit. Detta uppdrag ska avrapporteras den 31 maj 2002. Innan en försöksverksamhet permanentas, bör en analys och utvärdering ske och överväganden göras om vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra och underlätta inrättande av verksamheten.

Elevers och föräldrars inflytande är viktigt och värdefullt för utvecklingen av skolans verksamhet och för arbetet med värdegrundsfrågorna. Det finns flera indikatorer som visar att brukarinflytandet innebär en läroprocess och att man utvecklar en ökad förståelse för andras synpunkter och argument. I de utvärderingar av lokala styrelser som Statens skolverk gjort har många positiva erfarenheter kommit fram. Många föräldrar som sitter i en lokal styrelse har upplevt arbetet positivt och fler föräldrar än tidigare är engagerade. Men utvärderingen visar även på en rad problem bl.a. i fråga om styrelsens representativitet och relationen mellan styrelsen och den övriga föräldragruppen. Elever anser att styrelsearbetet tar tid och att det är för få som engagerar sig. Å andra sidan har de lokala styrelserna medfört att personalen lyssnar på eleverna och deras åsikter. Det finns alltså flera skäl att stärka en utveckling av elevers och föräldrars inflytande i skolan.

Hur denna utveckling ska stimuleras är emellertid inte självklart och enkelt. En fortsatt försöksverksamhet ger oss bättre kunskaper för att stimulera och utveckla verksamheten i stället för att kanske bidra till att den permanentas på dagens låga antalsnivå. Inflytandet behöver utvecklas på såväl individ, grupp som skolnivå. Föräldrar vill vara med och bestämma i sina barns skolor. De är också positiva till att en del beslut om skolan överlåts till föräldrastyrelser. Föräldrar är nöjda med utvecklingssamtalet och detta är en grund för att utveckla ett ökat intresse för deltagande i skolans verksamhet. Skolverkets attitydundersökning 2000 visar att det generellt råder en brist på inflytande utom när det gäller elevers inflytande över hur de ska arbeta. Elevernas vilja att vara med och bestämma har minskat framför allt när det gäller de yttre förutsättningarna. Utvecklingsarbete och goda exempel behöver lyftas fram och spridas. Samtidigt behöver både elever och föräldrar ökade kunskaper om skolans verksamhet och om deras möjligheter och rätt till inflytande.

Jag avser därför att återkomma i denna fråga under nästa år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.