lobotomi
Skriftlig fråga 1997/98:676 av Goës, Eva (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-24
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Riksdagen avslog den 22 april ersättning till dem som blivit lobotomerade under 1940-1970. Norge däremot ersätter lobotomerade med 100 000 kr. Sveriges regering och riksdag anser tydligen att alla de lidande inte bör kompenseras åtminstone symboliskt med en summa pengar.
Få har kännedom om att lobotomering utförs även i dag. Tills för några veckor sedan visste Socialstyrelsen inte att det sker kirurgiska ingrepp mot psykiska sjukdomstillstånd. På många sätt är behandlingarna likartade med de som utfördes tidigare. Dagens ingrepp, capsulotomi, är mindre än de lobotomeringar som förekom i Sverige under åren 1944-1963. Det får bara ske på patientens egen begäran, heter det. Den närmast anhörige och patientens läkare måste också ge sitt samtycke liksom en tvärvetenskaplig nämnd. Frivilligheten skall kontrolleras vid Karolinska sjukhuset i Solna, det sjukhus som utför de fem till tio operationer som sker varje år i Sverige. Bara ett fåtal läkare i Sverige utför dessa operationer.
Att denna ålderdomliga inhumana metod används är skrämmande. Man tror sig vara förflyttad till efterkrigstiden.
Min fråga till ministern är:
Vad avser ministern göra för att snabbt sätta in åtgärder mot lobotomering?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:676 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Eva Goës har frågat mig vad jag avser att göra för att snabbt sätta in åtgärder mot lobotomering.
Socialutskottet har i sitt betänkande 1997/98:SoU2 behandlat frågan om lobotomi och capsulotomi och därvid anfört följande: "Utskottet anser det inledningsvis angeläget att konstatera att det är en mycket stor skillnad på de lobotomier som gjordes under 1940- och 1950-talen i Sverige m.fl. länder och de capsulotomier som i dag utförs. Ingreppen avser inte samma delar av hjärnan. Metoderna är helt olika. Riskerna för biverkningar var stora vid lobotomier och är små vid capsulotomi."
Utskottet konstaterar vidare: "- - - att lobotomi inte längre utförs i Sverige. 5-10 capsulotomier görs årligen med helt andra metoder och utrustning och med stor precision. Ingreppen görs på människor med lång sjukhistoria och oerhört invalidiserande symtom som motstått all annan behandling. Ingreppen är helt frivilliga och de risker som trots allt finns vid ingreppen är små och sedda i relation till patientens lidande mycket små. Socialstyrelsen och professionen följer verksamheten."
Utskottet avstyrkte med bl.a. denna motivering två motioner om lobotomi och capsulotomi. Riksdagen följde utskottets förslag.
Motioner om lobotomi har därefter behandlats av riksdagen vid ytterligare ett tillfälle. Socialutskottet hänvisade därvid i sitt betänkande (1997/98:SoU12) till vad man anfört i sitt tidigare betänkande och avstyrkte motionerna. Riksdagen följde i omröstningen den 22 april 1998 utskottets förslag.
Jag ser inte skäl att nu frångå den bedömning som, vid upprepade tillfällen och senast den 22 april 1998, gjorts av socialutskottet och riksdagen.
Mitt svar till Eva Goës blir således att eftersom lobotomi i dag inte utförs i Sverige kan det inte bli aktuellt att vidta några åtgärder däremot. De neurokirurgiska ingrepp som i dag utförs är omgärdade av ett flertal skyddsregler. De står även under kontinuerlig tillsyn av Socialstyrelsen. Det finns därför enligt min mening inte anledning att i dagsläget vidta några särskilda åtgärder avseende dessa ingrepp.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.