lobbyorganisationer
Skriftlig fråga 1998/99:68 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-11-13
- Anmäld
- 1998-11-16
- Besvarad
- 1998-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 november
Under en tid har det pågått ett arbete för att Falu gruva skall upptas på Unescos världsarvslista. Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun, Stora och många fler har engagerat sig i detta. Att komma med på världsarvslistan är betydelsefullt såväl av turistiska som andra skäl. Det vore mycket glädjande om ett positivt beslut kunde tas under industriminnesåret 1999.
Enligt uppgift handläggs frågan för närvarande av Riksantikvarieämbetet. Eftersom det är regeringen som tar ställning till eventuell nominering hos Unesco, vill jag fråga kulturministern:
Kommer kulturministern att medverka till att Falu gruva upptas på Unescos världsarvslista?
den 13 november
den 13 november
Sedan en tid har vi nåtts av uppgifter om att antalet flyktingar från Tibet ökar. Under oktober lär flyktingströmmen ha tiofaldigats. Flyktingar som förfryser tår och fingrar av köldskador, andra dör under färden över Himalaya. Något gör att människor trots strapatser och stor fara ändå ser en flykt som sin enda möjlighet. Den förklaring som hittills framkommit talar om ett ökat förtryck av tibetanerna och en förnyad kampanj mot religiösa inrättningar, något som djupt oroar.
Samtidigt har vi kunnat glädjas med Kina åt undertecknandet av FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Det som återstår i den delen är att ratificera konventionen av den nationella folkkongressen. Men det är rimligt att intresset för vad som händer i Tibet nu också sätts i fokus mot bakgrund av Kinas undertecknande av FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.
Min fråga till ministern är om ministern, mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar från Tibet, vidtagit någon åtgärd i internationella organisationer.
den 13 november
den 13 november
Lobbyism har alltmer kommit att, utifrån ett kritiskt utgångsläge, sättas i fokus. Och jag tillhör den grupp som ser positivt på att balansen mellan politiker, väljare och starka lobbyorganisationer diskuteras. Men hittills har debatten främst handlat om den allt skickligare marknadsföringen mot riksdagen. Lobbyverksamheten mot riksdagen är ändå mer öppen och har en tydligare uppdragsgivare för mig som riksdagsledamot än annan lobbyism som kan vara av betydelse. För medborgarna och mig som riksdagsledamot vore det av stort intresse att även kunna ta del av vilka lobbyintressen som aktivt arbetar mot departementen under regeringens handläggning av propositioner, skrivelser och övriga ställningstaganden av vikt. En registrering av respektive lobbyist kopplat till dennes ärende kunde vara en framkomlig modell.
Min fråga är om regeringen vidtagit några åtgärder för att lobbyisternas arbete mot departementen skall bli mer öppet och tillgängligt.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:68 besvarad av Statsrådet Britta Lejon
- Statsrådet Britta Lejon
Carina Hägg har frågat mig om regeringen vidtagit några åtgärder för att lobbyisternas arbete mot departementen skall bli mer öppet och tillgängligt.
Carina Hägg framhåller att det för medborgarna och riksdagsledamöterna vore av stort intresse att kunna ta del av vilka lobbyintressen som aktivt arbetar mot departementen under regeringens handläggning av bl.a. propositioner.
Först vill jag då betona vikten av att beredningsarbetet i Regeringskansliet bedrivs så öppet som möjligt. I detta ligger att tjänstemän t.ex. har kontakter med representanter för olika intresseorganisationer. Lobbyisterna är i praktiken i allt väsentligt representanter för de organisationer och andra enskilda sammanslutningar som medverkar på olika sätt i den normala beredningsprocessen i de ärenden som riksdagen och regeringen har att ta ställning till. Det går inte att utskilja vissa som "lobbyister" och särbehandla dem i fråga om öppenhet och tillgänglighet.
Jag vill också framhålla att det är ett betydelsefullt inslag i svensk politisk beslutsprocess att hämta in yttranden och synpunkter från bl.a. intresseorganisationer. Det traditionella sättet för regeringen att få upplysningar och yttranden är ju att skicka ut betänkanden och promemorior på remiss. De olika remissinstansernas yttranden sammanställs i det ansvariga departementet och är tillgängliga där för den som önskar ta del av dem.
Ett annat betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen är kommittéväsendet. I kommittéerna ingår ofta olika intresseorganisationer. Vilken sammansättning en viss kommitté har framgår av kommittéberättelsen.
Det är vidare vanligt förekommande att t.ex. en intresseorganisation uppmärksammar ett departement på ett problem eller ett missförhållande på ett visst område. I sådana fall finns i det aktuella ärendet uppgifter om vem som initierat det och, i förekommande fall, vilket förslag till lösning som presenterats av organisationen. Det är också möjligt att följa den vidare hanteringen inom departementet t.ex. genom att studera handlingarna i ärendet.
Sammantaget anser jag att det nuvarande systemet väl tillgodoser medborgarnas och riksdagsledamöternas intressen av att kunna ta del av vilka organisationer som yttrat sig och av yttrandena. Carina Häggs fråga ger dock anledning att betona att såväl politiker som tjänstemän måste iaktta objektivitet och se till att inte vissa särintressen tillåts dominera i beredningsarbetet och att inga ovidkommande hänsyn tas. Detta fordrar en ständig medvetenhet hos departementen snarare än åtgärder av det slag som Carina Hägg efterlyser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.