Ljusdals tingsrätt
Skriftlig fråga 1998/99:814 av Bergström, Sven (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-07-23
- Anmäld
- 1999-08-03
- Besvarad
- 1999-08-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 juli
I samband med att lagmannen vid Ljusdals tingsrätt sökt nytt arbete har frågan om tingsrättens framtid åter aktualiserats. I medierna har spekulerats om sammanslagning med tingsrätten i Hudiksvall. Den snabba nedläggningen av tingsrätten i Åmål i vintras tyder på att regeringen avser att fortsätta med sin nedläggnings- och centraliseringspolitik, när i stället en stark offensiv för regional utveckling och decentralisering vore på sin plats.
Över hela landet finns diskussioner och oro över hur det skall gå, främst för de mindre tingsrätterna. Oron synes befogad då en stark centraliseringsvåg sveper fram över stora delar av den offentliga verksamheten. Polis, åklagare, skatte- och kronofogdemyndighet, lantmäteriet, sjukvården är olika exempel på viktig grundservice i samhället som varit föremål för en stark centralisering och motsvarande neddragning av verksamhet ute i regionerna. Hälsingland är ett landskap som liksom många andra drabbats hårt av denna centraliseringsiver. Servicen blir sämre för människor, befolkningsminskningen fortgår och påskyndas av neddragningarna och en ond spiral uppstår som innebär arbetslöshet, tomma lägenheter, urholkat skatteunderlag, urholkad lokal marknad för företagen etc. Kunskap om personer och områdeskännedom är viktiga delar i domstolarnas arbete. Detta tillsammans med medborgarnas berättigade krav på en snabb och väl fungerande domstolsverksamhet är viktiga skäl för att bevara de tingsrätter som finns i dag.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att säkra framtiden för Ljusdals tingsrätt?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:814 besvarad av Justitieminister Laila Freivalds
- Justitieminister Laila Freivalds
den 18 augusti
Sven Bergström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra framtiden för Ljusdals tingsrätt.
Domstolsväsendet måste liksom annan verksamhet ses över och moderniseras i takt med förändringar i samhället i övrigt. Såväl regelverk och arbetsmetoder som den organisatoriska strukturen måste förändras så att vi får ett domstolsväsende med bibehållen hög kvalitet, korta handläggningstider och som ger god service. Med andra ord ett domstolsväsende som uppfyller vad som krävs för att åtnjuta medborgarnas förtroende.
Jag anser att det är hög tid att genomföra organisatoriska förändringar av domstolsväsendet. I det nödvändiga reformarbetet skall det goda i den nuvarande tingsrättsorganisationen i möjligaste mån bibehållas men åtgärder skall också vidtas som främjar en utveckling mot ett effektivare resursutnyttjande och en dömande verksamhet av ännu högre kvalitet än i dag.
De omständigheter som främst talar för den nuvarande organisationen är den geografiska närheten till domstolen och domstolens lokala förankring i allmänhet. De omständigheter som talar för större domstolar är t.ex. möjligheter till specialisering och nödvändig kompetensutveckling, lokaliseringen av polis, åklagare och häkten, minskad sårbarhet vid semestrar och sjukdom samt ett effektivare resursutnyttjande.
Jag avser i det fortsatta förändringsarbetet att inrikta arbetet på att göra domstolarnas domkretsar större. I en region kan det t.ex. vara lämpligt att bedriva verksamhet i flera domstolar med en gemensam domkrets. En sådan konstruktion gör det möjligt att samla specialmål till vissa av enheterna, förstärka vid sjukdom och semestrar men också utjämna arbetsbördan vid toppar samtidigt som det stora flertalet mål av mer normalt slag även fortsättningsvis handläggs vid den domstol som ligger närmast för parterna i målet.
En modell med större domkretsar där verksamheten bedrivs vid flera domstolar kräver en gemensam administration och en gemensam ledning av verksamheten. För medborgarna innebär en sådan lösning enbart förändringar till det bättre eftersom resurserna kan fördelas på ett mer ändamålsenligt sätt, personalen kan specialisera sig och därigenom hålla en högre kompetens samtidigt som den geografiska närheten till domstolen bibehålls i de allra flesta mål. Rättsväsendets övriga verksamhet, t.ex. polis och åklagare, kan med större domkretsar också använda resurserna effektivare.
Det är min uppfattning att den skisserade modellen kan användas för att bibehålla domstolsverksamhet vid flera mindre domstolar som utan vidtagna åtgärder har eller kommer att få det svårt att bedriva en effektiv verksamhet med bibehållen kvalitet i framtiden. Lösningen har också förutsättningar att vara långsiktigt hållbar. I vissa orter, t.ex. där det är mycket nära mellan domstolar eller där målunderlaget är alltför litet för att skapa bärkraftiga domstolsenheter, kommer det emellertid även finnas behov av att helt avveckla domstolsverksamheten vid orten. Ett exempel på det sistnämnda är den av Sven Bergström nämnda sammanläggning av Åmåls tingsrätt med Vänersborgs tingsrätt. Jag vill dock framhålla att det inte är något självändamål att avveckla mindre tingsrätter.
Domstolsverket arbetar för närvarande tillsammans med tingsrätterna i hela landet och ser över vad som är den lämpligaste lösningen för olika regioner. Jag vill inte nu föregripa Domstolsverkets och domstolarnas arbete med ett uttalande om just Ljusdals tingsrätts framtid.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.