livsvillkoren för familjer med rörelsehindrade barn
Skriftlig fråga 1998/99:714 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-07
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juni
Att vara förälder till rörelsehindrade barn och ungdomar innebär mycket hårt arbete för deras föräldrar. Detta har omvittnats i flera undersökningar, nu senast i en omfattande enkätundersökning av Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och Ungdomar, RBU.
Detta är några exempel på vad undersökningen visar:
- Många föräldrar berättar om problem med byråkrati och dålig information i kontakten med kommuner och försäkringskassor.
- Merkostnader för funktionshindret, sänkta bidrag och höjda avgifter har raserat ekonomin.
- Bristande tillgänglighet i byggnader och på gator och torg, dåligt anpassade tåg och bussar är verkliga hinder i vardagen för dessa barnfamiljer.
- Hälften av alla familjer har överklagat ett eller flera myndighetsbeslut och 60 % av dessa har fått helt eller delvis rätt.
- 70 % av mammorna anser att de har sämre möjligheter än andra föräldrar att vara delaktiga i arbetslivet.
Det är uppenbart att åtgärder måste vidtas för att underlätta vardagen för familjer med rörelsehindrade barn.
Jag vill därför fråga socialministern:
Kommer socialministern att verka för att rättigheterna för funktionshindrade och deras familjer stärks i LSS, socialtjänstlagen och annan lagstiftning?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:714 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 16 juni
Helena Bargholtz har frågat mig om jag kommer att verka för att rättigheterna för funktionshindrade och deras familjer stärks i LSS, socialtjänstlagen och annan lagstiftning.
Jag förstår att situationen för många familjer med funktionshindrade barn många gånger är svår och att det är viktigt att de kan lita till att samhällets stöd fungerar. Stödet ges från olika verksamheter och i olika former för att möjliggöra en individuell anpassning efter den enskilde familjens behov. Jag anser att detta ställer krav på samarbete mellan berörda instanser och en helhetssyn i planering, genomförande och uppföljning som berörda huvudmän måste ta ett ansvar för.
Arbete pågår för närvarande inom Regeringskansliet med att utarbeta ett förslag till nationell handlingsplan för handikappolitiken. Frågeställaren hänvisar till en kartläggning av livsvillkoren för familjer som har rörelsehindrade barn som gjorts av RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar). Resultatet visar på svårigheter i vardagen för dessa familjer och är ett värdefullt underlag för arbetet med handlingsplanen.
Återkommande i RBU:s kartläggning är att kontakterna med myndigheterna ofta är kantade av svårigheter och hinder samt det brister i fråga om information och helhetssyn. Den särskilde utredaren om bemötande av personer med funktionshinder har i sitt slutbetänkande föreslagit ett antal åtgärder för att förbättra bemötandet. Jag kan dock för tillfället inte ta ställning till utredarens förslag eftersom betänkandet är ute på remiss men avser att återkomma i samband med att den nationella handlingsplanen överlämnas till riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.