Livsmedelsstrategin

Skriftlig fråga 2015/16:621 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-13
Överlämnad
2016-01-13
Anmäld
2016-01-14
Svarsdatum
2016-01-20
Sista svarsdatum
2016-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Regeringen och det ansvariga statsrådet Sven-Erik Bucht har under året som gått samtalat med flera aktörer i livsmedelskedjan. Regeringen har låtit meddela att utveckling av livsmedelsstrategin pågår och ska bidra till att öka den svenska produktionen av mat och även exporten samt skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.

Det primärt viktigaste målet med en svensk livsmedelsstrategi torde vara att få på plats ett tydligt tillväxtmål för svensk livsmedelsproduktion. Strategin bör vidare konkret visa på hur vi ska kunna öka livsmedelsproduktionen runt om i landet, öka exporten och på så vis skapa fler arbetstillfällen. Och det är av stor vikt att detta sker skyndsamt innan vital infrastruktur i livsmedelsbranschen rämnar på grund av för liten volym.

För att uppfylla mål av detta slag måste en strategi hantera ett antal principiella överväganden som leder till systemförändringar jämfört med i dag. Det är avgörande om strategin ska fungera i praktiken.

Om svenska livsmedelsföretagare ska kunna växa på en mervärdesmarknad måste det i Sverige ske en förflyttning från regelverk till överenskommelser och åtaganden inom branschen och mellan olika parter. Målsättningen bör vara att Sverige harmoniserar produktionsvillkoren med resten av EU.

Även hanteringen av produktionsmedelsskatter i Sverige, gentemot konkurrentländer, är av stor betydelse för tillväxtmöjligheterna inom livsmedelsproduktionen. Detta går tvärtemot den skattechock som nu drabbar Sverige från och med årsskiftet med exempelvis rejäla skattehöjningar på arbete, drivmedel och sparande.

Sverige är, i förhållande till övriga EU och globalt, en liten aktör inom livsmedels- och jordbruksproduktion där klimat och nationella regelverk ställer stora krav för att utveckla forskning och utveckling på exempelvis avels- och växtförädlingsområdet. Därför är det viktigt att veta på vilket sätt regeringen avser att utveckla relevant forskning och utbildning för att gynna utvecklingen av svensk närförädlad livsmedelsproduktion.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

På vilket sätt avser statsrådet att säkerställa att livsmedelsstrategin verkligen kommer gynna den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst efter årsskiftets skattechock, genom ökad tillväxt, export och sysselsättning, och hur avser han att konkretisera livsmedelsstrategin så att den fungerar i praktiken?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:621 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2016/00243/JM

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:621 av Cecilia Widegren (M) Livsmedelsstrategin

Cecilia Widegren har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att livsmedelsstrategin verkligen kommer gynna den svenska livsmedelsproduktionen, genom ökad tillväxt, export och sysselsättning, inte minst efter årsskiftets av Cecilia Widegren påstådda skattechock. Cecilia Widegren har också frågat mig hur jag avser att konkretisera livsmedelsstrategin så att den fungerar i praktiken.

Utgångspunkten med arbetet med livsmedelsstrategin är att det finns en stor potential i den svenska livsmedelproduktionen och efterföljande led. Mål för arbetet är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Målet är också att öka andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt bättre möjligheter för konsumenter att göra medvetna val, till exempel genom miljö- och ursprungsmärkning. Strategin ska presenteras i en proposition som läggs på riksdagens bord under 2016.

Regeringen är väl medveten om att konkurrensen är hård inom det svenska jord- och skogsbruket. För att stärka konkurrenskraften förstärker därför dieselskattereduktionen från 0,90 kronor per liter till, 1,70 kronor per liter den 1 januari 2016 till 31 december 2018. Denna höjning innebär att regeringen investerar i jord- och skogsbruket med ungefär 300 miljoner kronor per år.

För att säkerställa att arbetet med livsmedelsstrategin möter de utmaningar och möjligheter som finns i den svenska livsmedelskedjan har jag genomfört en bred och omfattande extern förankring och dialog med aktörer relaterade till hela livsmedelskedjan.

I samband med propositionen avser regeringen att presentera offentliga insatser för att stärka den svenska livsmedelskedjan. Utöver det så är min förhoppning att bransch och civilt samhälle vill möta de offentliga insatserna med egna insatser. Att bransch och civilt samhälle arbetar tillsammans med regeringen mot samma mål ökar förutsättningarna för avgörande för att vi ska lyckas med intentionerna i en långsiktig livsmedelsstrategi.

Stockholm den 20 januari 2016

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.